30 januari 2008

Brett parti har många sidor

Är sd verkligen ett högerextrimistiskt parti? Ja, man kan ju inte låta bli att undra när man läser detta. Det är ju knappast ett sammanträffande att en LO-sekreterare blir nationalist i alla fall. Socialdemokraterna ligger nära sd. Hur mycket Mona Sahlin än talar om att sverigedemokraterna skulle vara ett högerparti, så är det fel.

Något jag funderar på mer och mer är hur länge socialdemokraterna gentligen kommer att hålla. Finns det någon fråga som alla sossar är överrens om? Antagligen inte. Det är därför de har så många röster - för att de är ett extremt brett parti utan specifika åsikter, förutom "moderater är onda" och "sänkt skatt är elakt". Migrationspolitiskt lider sossarna av en stor splittring. De har allt ifrån nationaltistiska, som ovan, till mer invandrarvänliga medlemar.

Brett parti (s) har många sidor. Smalt parti (sd) har bara en sida - en nationalitstisk sida, som varken sympatiserar med sossar, moderater or what so ever. Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt mittenparti som sammarbetar med det de kommer åt - men inte med vänsterpartister, centerpartister eller miljöpartister, för de vill inte. Så enkelt är det.

29 januari 2008

Diskriminering, könsroller, förtal, fördomar och jämställdhet

Idag skriver SvD en artikel om att fler kvinnor borde börja jobba inom trafikundervisningen. Jag tycker det är en överdrift att tvinga in folk på olika jobbområden. Det har ingenting med jämställdhet att göra. Jämställdhet är sammanlänkat till rättvisa. Så länge världen är rättvis och alla får samma möjligheter utan att känna press att göra eller inte göra något, så lever vi i en rättvis och jämställd värld.

Det handlar om ett förslag från den centerpartistiska infrastrukturministern Åsa Torstennson. Det handlar om att trafikskolor ska undervisa mer om risker med alkohol och fortkörning, vilket ju är bra. Men det är inte förslaget jag är kritisk till, det är kommentarerna från Sveriges trafikskolors riksförbund och Vägverket. Bland annat tycker de att:

"Fler kvinnor i trafikundervisningen skulle leda till färre olyckor"

"Kvinnor kör mer defensivt än män"

"Kvinnor planerar sin körning och har uppsikt, medan män är aggressivare"

"Nya lagkrav på att trafikskolor ska undervisa mer om risker med alkohol och fortkörning kan locka fler kvinnor att vilja bli trafiklärare".

De tror alltså att kvinnor alltid är på ett sätt och män är på ett annat sätt, och att det absolut inte kan varriera från person till person. Dessutom tycker de att kvinnor alltid lär ut bättre än män.

Det värsta av allt är att det här räknas som jämställdhet. Att försvara kvinnor är att tro på jämställdhet. Könsroller och fördomar är vad det handlar om. Att ge alla samma möjligheter är det ända rätta. Sen är det upp till varje enskild individ vad man vill jobba med. Och framförallt: ALLA ÄR VI OLIKA. HUR BRA MAN ÄR PÅ ATT KÖRA BIL ÄR OLIKA FRÅN PERSON TILL PERSON! Att säga "du är man så du är dålig" eller "du är kvinna så du är bra" handlar inte om jämställdhet, det handlar om diskriminering, förtal, fördomar och könsroller.

28 januari 2008

Motionsskrivning

Idag var den första motionsskrivningen av två. Det kom inte fram lika många förslag som förra året, och det var absolut inte lika stora debatter, men den andra motionsskrivningen kommer antagligen bli lite mer "livfull". Eller så är det bara jag som är snobbig och debattgalen.

Och hur gick det för mig då? Bra. Det var ingen som hade någon invändning i alla fall. Men det är ju inte så mycket att debattera om. Ungefär som att sänka en skatt eller att sätta fler i arbete. Det går inte riktigt heller att vara jättekritisk till, och debattera om.

På tunnelbanan på vägen dit fick jag en ny idé om att omformulera CUF:s migrationspolitik. Just nu står det ungefär: "CUF har en dröm om en fri migration, men det är orealistiskt och vi är inte för det." I ett sakpolitiskt program ska det snarare stå: "Vi vill se en stark invandringspolitik, men en fri migration är omöjlig."

Nu är jag mot fri migration, för jag tycker det låter orealistiskt, men jag vill se en stark och tillåtande migration som ser människan i invandraren, och att dess egenskaper kan bidra till ett bättre land. Ungefär så tänker jag i migrationsfrågan. Jag har inte skrivit om det särskilt på bloggen, men migration är en av mina hjärtefrågor. Invandrare bidrar faktiskt med något, även om jag inte tycker migration är en ideologisk ordlek som Maria Ferm ville få det till i sin artikel på politikerbloggen. Hon skrev om att invandring är en tillgång och inget problem, fast vad det egentligen handlar om är att släppa in fler invandrare. Ord kan vara fina, men de leder ingenstans.

FI hjälper alliansen

Nu står det klart att FI tänker ställa upp i både EU-valet och riksdagsvalet 2010 - någonting som jag bara kan se piositivt på. Sen Gudrun Schyman börjat försöka fuska sig in i riksdagen igen genom att starta en exakt kopia på vänsterpartietm bara att man gör partiet aningen smalare, alltså bara med en enda åsikt: mer jämställdhet. Vad FI egentligen gör när de ställer upp i riksdagsvalet är att sabotera för vänsterpartiet, och ge alliansen ett bredare stöd. Eftersom jag betvivlar att FI tar sig in i riksdagen så kommer de vänsterröster som dras från (v) till FI att försvinna i tomma intet. De kommer alltså vara helt menningslösa. Och det är väl inget jag kan klaga över, antar jag.

Men vad blir egentligen bättre om FI skulle komma in i riksdagen? Jämställdhet är mycket viktigt, men jag tycker ändå att kompetens måste gåf före att det ska vara exakt fifty-fifty i alla styrelser. Man får inte göra världen konstald, för det leder knappast till någonting bättre. Dessutom är det inte särskilt övertygande att komma och tala om fifty-fifty mellan kvinnor och män när partiets företrädare till 100% består av kvinnor - hur jämställt är egentligen det?

Nu har jag bestämt mig

Okej, efter mycket nyhetsspanande har jag bestämt mig. Så här tycker jag nu:

Av republikanerna väljer jag den liberala Guiliani. I andra hand blir det McCain.

Av demokraterna väljer jag den erfarna Clinton. I andra hand blir det Obama, självklart. Han går en tydligare väg en Clinton, men Obama som president känns lite fel. Han känns lite för ung och oerfaren för att sitta på en amerikansk presidentpost. Hillary röstade förvisso ja till USA-i-Irak någon gång, men jag tror ändå på hennes ord. Jag tror hon är rätt person för att leda landet. Dessutom är hon mer frihetlig än Obama, om man ser på political compass:


Ja, fast ska man ändå dömma efter political compass så är nog någon av Gravel och Kucinich närmast mig, eftersom jag neligt amerikansk politik räknas som vänster. Och visst, jag känner sympati för arbetarklassen, jag tror bara inte på alla vänsteridéerna för att komma dit. Ett tag trodde jag nästan att jag var sosse, men sen insåg jag att det där med höjd skatt, hög a-kassa, låg arbetslöshet, en massa bidrag hit och dit, facket, mindre marknad och konkurrens, sena betyg..allt det där stämmer inte in på mig. Jag är född på högerkanten, enligt svensk politik, och skall så förbli.

27 januari 2008

Bara så ni vet...

Bara så ni vet ger en google-sökning efter "En sympatisk Mona Sahlin" (inom sitationstecken)noll resultat. Det säger ju en hel del.. :)

När blir det ordning på svd.se?

Jag väljer dn.se framför svd.se. Det beror på den dåliga ordningen. På inrikessidan finns politiska mätningar, hockeyresultat och olyckor om vartannat, och sidan med politik uppdateras inte ofta. Visst, man ska välja kvalitet före kvantitet, men man ska kanske också tänka på att välja kvantitet före utspridd kvalitet. När blir det egentligen ordning på svd.se?

26 januari 2008

Om helgen och sossarnas finanspolitik

Just nu är jag glad. Jag ska se de tre sista Star Wars-filmerna online i helgen och har hyrt två brittiska komdiserier, dessutom är jag ledig på måndag. Har nästan för många planer för imorgon, jag får se ur mycket jag hinner med.


För övrigt så känns Mona Sahlin som en väldigt lat oppositionsledare - det enda riktigt stora hon har gjort sen hon tillträdde är att sparka Per Nuder - men vad leder det till? Socialdemokraterna kan få ett svagt ökat förtroende, men å andra sidan.. bara för att sossarna tror att ekonomin enbart byggs upp av konjunkturer sen det gick så bra för regeringen med jobbpolitiken så betyder inte det att de kan strunta i ekonomin helt. För att sätta Ötsros på finansministerposten ifall sossarna vinner valet 2010 kan väl inte vara annat än en förlust för den socialdemokratiska finanspolitiken?

Sympati för förtryckande regimer? Jag tror inte det..

Den här tanken tänker jag rätt ofta:

Att vänsterpolitiker alltid ska försvara kommunistiska diktaturer och att borgliga politiker alltid ska försvara kapitalistiska diktaturer blir så förvirrande. Kan inte alla tänka på sin egen politik utan att behöva leka försvarsadvokat åt fjärran länder vars regim man ändå inte känner någon sympati för? Varför ska alla ta åt sig när det handlar om andra länder? För det är väl ändå någon skillnad på till exempel förtryck och vänsterpolitik? Om alla bara kunde ge en ärlig, saklig bild av andra länder så skulle vi slippa ha de här onödiga konflikterna och kanske inrikta oss mer åt att förhindra de odemokratiska handlingarna som förekommer där. För man kan väl knappast känna sympati för en förtryckande regim?

Roande eller oroande?

Med den rubriken syftar jag på att Carola uppträdde hos kristdemokraterna. En del kasn tycka att det är komiskt att Carola låter sig förknippas med religiös politik, med tanke på att hon har gått ut så väldigt med att vara religiös. Men samtidigt är det näst intill skrämmande att man kan vara så otroligt bunden till sin religion att det tar över ens liv och gör en fullständigt besatt. Om det nu skulle finnas en Gud, vilket jag har svårt att föreställa mig, så tror jag inte att han/hon skulle vilja att folk blir så besatta av honom. Inte om han/hon är så vänlig som bibeln beskriver honom/henne. Men, man vet så lite. Det är därför jag har så svårt att tro på alla spekulationer om gudar och liknande.

Magnus Andersson om Kuba

Själv har jag ingen erfarenhet av vad som händer på Kuba, men alla som vill veta mer om det, och vad vänsterns dröm för Sverige är, borde läsa vad Magnus Andersson skriver.

Och jämställdhetsdebatten fortsätter...

Ja, nu har återigen Per Ström fått replik på Brännpunkt. Nu har han samlat kraft för att låta mer vettig, vilket han lyckas rätt bra med. Han låter rubriken heta "Mäns problem sopas undan". Det är väl egentligen hans huvudargumment i debatten, och visst ska även män behandlas lika, men jag tycker inte att man ska byta ut feminism mot humanism bara för det. Nej, vi har redan ett ord, som inte har att göra med antireligiösa förbund, utan som faktiskt både har funnits och har missanvänds. Ekvivalism är miljöpartiets ord för att beskriva jämlikheten, men jag tycker ändå att jämlikhet är det bästa ordet. Kan det bli mer neutralt och lättförståligt än så? Jämlikhet. Rakt upp och ner. Det betyder helt enkelt att alla är lika värda, oavsett:

-Kön
-Religion
-Sexuell läggning
-Etnicitet
-Hudfärg/hårfärg/ögonfärg
-Allt annat

Så enkelt var det. Jämlikhet. Liberalernas favoritord som dog ut för kanske 100 år sen. Var tog det vägen? Är det inte dags att vi tar upp det ord som utmärker allas lika rätt i samhället oavsett ifall man är man eller kvinna?

Samtidigt kan jag inte säga att jag har övergivit feminismen ännu. Feminism fungerar, även om samhället kan behöva lite mer jämlikhet och alla-är-lika-värda-men-ändå-unika.

25 januari 2008

Politik i kvadrat

Nästa vecka har jag fullt upp! Politik i kvadrat, dvs fyra möten på en vecka:

Måndag: Cafékväll om jämställdhet+medlemsmöte med CUF.
Tisdag: Bostadspolitisk debatt där Magnus Andersson medverkar.
Onsdag: Bloggträff med Anders Flanking med centerbloggare
Torsdag: Studiecirkel om miljöpolitik med CUF
Fredag: LEDIG!!! (Ja, någon ledig vardag kan man väl i alla fall begära!)

Studiecirkelledare, avdelningsordförande.. det blev så mycket. Med Stockholm Östra ska det bedrivas miljökampanj på Lidingö, plus att vi måste plannera in ett årsmöte snarast.

Motioner ska man skriva nu också! Två motionsskrivningar med CUF Stockholm, som vanligt, sen ska distriktstyrelsen bifalla motionen, sen ska vårstämman bifalla den, ministämman med svearådet bifalla den, sen ska förbundsstyrelsen bifalla den, och sen, viktigast av allt: den ska gå igenom på CUF-stämman i Jönköping den 1-4 maj i år.

Motionen om samhällskunskap som basämne i grundskolan har jag redan bloggat om och skrivit ett utkast på, just nu håller jag på med ett utkast på en motion om att man ska ha val om statsskicket vart tolfte år (dvs vart tredje riksdagsval), och sen kanske jag ska skriva en lite oserriösare motion om att man ska ta bort alla övergångsställen. Vi får se hur det går och blir med allting. Huvudsaken är att jag tar det lugnt, så att jag har energi kvar att debattera för motionerna på de tre stömmorna.

Alliansen kommer att hålla

Allt det där snacket om att alliansen skulle spricka för att allianspartierna har delade åsikter om kärnkraftsfrågan och könsneutralt äktenskap. Jag tror faktiskt att det bara är bra att allianspartierna har olika åsikteri en del frågor. Annars skulle det inte vara någon mening att ha fyra olika partier. Det blir mer demokratiskt nu. Med det menar jag absolut inte att maximal demokrati är att alla allianspartier tycker helt olika om alla frågor - tvärt om! Men eftersom partierna har samma borgliga grundvärderingar så tror jag det kommer att hålla. Alla fyra är förstås i olika grader liberala och konservativa, men det är inget hinder. När partierna kompromissar fungerar det. När partierna inte kompromissar skadar det inte alliansens sammarbete. Det skapar debatt, och ökar respektive partis inflytande i riksdagen. Vad är hotet, expressen? Partierna behäver varandra, vare sig de har delade åsikter i sakfrågor eller inte. Det är ite bara vad jag hoppas. Det är vad jag tror på.

Jag har respekt för de andra allianspartierna, även om jag inte håller med kristdemokraterna alla gånger. Alliansen har blivit en ultimat blandning av olika ideologier och åsikter, även fast några statsråd strular med tv-licensen. För det är faktiskt två helt olika saker. Man behöver inte nedvärdera regeringen bara för att några ministrar har gjort klumpiga saker. Klumpiga saker gör vi alla - ja - jag är inget undantag.

Omogen moderat kritiserar mig för min ålder

Jag kan verka töntig som sysslar med politik "för tidigt". Men jag kan också bli väldigt arg. Just nu är jag både arg och uppretad. Jag blir det när när jag läser sånt här. En 17-åring, troligtvis moderat, inleder sitt debattanförande mot mig angående muf på sin blogg så här:

"Det är rätt så sött med unga politiskt aktiva. Unga som i små nyblivna tonåringar, sådana som nyligen upptäckt det motsatta könet men fortfarande inte fått sin första kyss. Små (ännu inte) finniga tonåringar som nyligen börjat upptäcka världens alla möjligheter ."

Sedan skriver hon lite mer "normalt" om att uf faktiskt inte är så oserriöst som jag påstod. Då känns det somk en normalare debatt. Men sen avslutar hon blogginlägget med:

"Än dock känns det som om unge herr Palme borde få lite mer kött på benen innan han gör en ordentlig politisk analys av Sveriges största politiska ungdomsförbund" (Hon påstår alltså att jag inte får säga något om muf bara för att jag är yngre än henne. Hon får förstås skriva vad hon vill om mig, och hon är ju såå mogen också)

Hur naiv får man vara? Hon ger sig på och diksrimminerar mig för min ålder, hon skriver om mig som om hon skulle ha känt mig i åratal, och hon har fördommar och förolämpar mig så gott hon kan. En sak är säker: Den tjejen skulle aldrig klara av en debatt, då hon ger sig på mig som person när hon kritiserar mina åsikter. Lär dig skilja på person och åsikter är mitt råd till henne.

Jag publicerar även min kommentar till hennes inlägg (med förhoppningar om att hon inser att man aldrig ska blogga elakt om folk på några villkor. För det hon skrev om mig är så fult och förolämpande att jag aldrig kommer glömma det.)

"Jag blir så arg när jag läser sådant här.Det är fegt av dig att ge dig på mig bara för att jag är yngre än du. Att kalla mig för en finnig nybliven tonåring som nyligen upptäckt det motsatta könet men fortfarande inte fått sin första kyss kan jag inte ta som en komplimagn. Att inleda en politisk åsikt på ett sådant vis är således både förolämpande, och det känns som om du har rejält med fördommar emot mig. Men jag kan ju inte klandra dig. Det får jag ju inte. För jag har ju tydligmen inte tillräckligt med fett på mina ben ännu. Kanske vågar du inte ta debatten? Kanske har du aldrig ens sett en politisk debatt på TV.

Angående själva debatten kan jag hålla med om att jag överdrev en aning. Men muf lockar många unga med sin gratis alkohol. Man behöver inte vara alkoholist för att vara med i muf, men det finns en anledning att jag gick från att vara moderat till att vara centerpartist. Jag har hört mycket om muf. Om allt är sant vet jag inte. Men en del är nog sant, flör jag tror inte att medlemar i muf står och ljuger för mig..Du skriver om lögn och förtal, men jag tror inte att skriva om mina kyssar på din blogg när du inte vet ett smack om det.. är inte det lögn och förtal? Du känns lillgammal när du skriver så. Och då ska du inte blogga om att jag är en liten plutt."

Klart att man kan vara radikal liberal

Igår på minglet hade jag en liten konvensation med en f.d. LUFare som tyckte centern hade gått en allt för tydlig ideologisk bana. Han tog upp ciatatet: "Att vara liberal är att vara kluven", och tyckte centern kanske inte borde gå emot facket så mycket.

Jag håller fortfarande inte med. Ifall man inte får ha tydliga ståndpunkter inom liberalism så är liberalism ingen ideologi. Då är det snarare att stå och fega i ett hörn. Ifall man inte får ha tydliga ståndpunkter inom sin ideologi existerar den inte, och i så fall kan man inte ens vara radikal liberal.

Jag tänker på det där som DN:s chef sa i Strindberg-serien som gick i julas. Han sa: "Jobba på vår tidning. Det gör inget att du är kontroversiell. Vi är liberala, alltså har vi inga åsikter".

Om en liberal inte har en åsikt så är inte liberalism en politisk ideologi. Då kan man inte sätta in liberalism på en höger-vänster-skala. Då kan inte ett politiskt parti eller ungdomsförbund överhuvudtaget vara liberala. För ett ungdomsförbund måste ju ha åsikter!

Många tror att liberalism handla om att inte bry sig om vad som händer folk. Men tvärt om. Liberaler kämpar hårt för att alla människor ska få ha sin frihet, och inte totalt köras över av staten. Det kallar jag att bry sig. Och det kallar jag att ha en åsikt.

För kanske sisådär tre år sen tänkte jag inte på politik som någonting som räddar världen. Anledningen att jag var intresserad av politik var inte att det var att påverka och rädda världen från orättvisor. Jag tyckte snarare att det handlar om åsikter. Politiker debatterar, alltså har de alla åsikter. Det var det som jag gillade med politik. Och jag tycker fortfarande att politik handlar om att ha en åsikt att kämpa för, även om jag idag kan känna att politik också handlar om att kämpa för sina idéer.

Jag kämar för mina åsikter. Jag tycker man ska gå hela vägen. Jag räknar mig som en radikal politiker, vilket jag tolkar som att våga ha kontroversiella åsikter att kämpa för. Det är någonting som många ungdomar, i synnerhet medlemar i Ung Vänster, SSU och CUF. Radikala åsikter. Det är positivt. Det är roligare än att bara stå och tycka tråkiga saker. Det är helt enkelt ett faktum att en frihetskämpande radikal liberal faktiskt kan existera.

24 januari 2008

Nu har jag bestämt mig: AVSKAFFA SEXKÖPSLAGEN!

På ca 3 minnuter skrev jag ihop ett kortare, ogenomtänkt men förhoppningsvis retoriskt debattinlägg på svt.se, efter att ha bestämt mig för att vilja avskaffa sexköpslagen - jag kommer antagligen gå upp i talarstolen på CUF-stämman i maj och hjälpa motkämparna till sexköpslagen! Antagligen blev jag redan knäckt i juni. Sedan juni har jag haft det svårt med att försvara sexköpslagen. Innan CUF-stämman förra året tyckte jag att det lät fullständigt galet att vilja legalisera prostitution, men nu har jag bestämt mig.

Ikväll är ett historiskt ögonblick för Simon Frans Carl Palme. För första gången säger jag ifrån på allvar. Sexköpslagen måste avskaffas. Förmodligen kommer jag kämpa för det i alla framtid.

Nu tänker ni säkert att jag har varit så kluven innan att jag inte kan vara allt för entusiastisk till ett avskaffande nu - men tvärt om. Jag har alltid varit intresserad av frågan, och att äntligen ha en åsikt känns underbart. Jag har något att kämpa för!

Jag publicerar mitt debattinlägg från SVT på bloggen ifall ni vill läsa mina argumment (som mest handlar om att serxköp är en jämlik marknad. Det kan verka lite korthugget, men jag kan försvara mig mer senare. Bara att maila till simonpalme@hotmail.com om du vill argummentera emot - det är ingen tillfällighet att min SVT-användare har namnet "Debattgalen")

Sexköpslagen fungerar inte. Det märks på dagens samhälle. Sexköpslagen har knappast skapat trygghet för någon part hittils. Att vilja avskaffa sexköpslagen behöver inte vara att man vill sälja eller köpa sex själv. Ingen blir gladare av en sexköpslag. Låt folk få göra vad de vill. När ska människan få bli fri? När blir Sverige en demokrati? Det kanske inte alltid fungerar att köpa sex. Men det gör väl inte alla andra tjänster heller? För en tjänst är det ju. Och den tjänsten ska inte förbjudas bara för att den förknippas med sex? Varför är den affären mindre värd än andra? Jag tycker synd om de horor som luras att tro att de utför någonting olagligt när de bara gör sitt jobb. Tänk om man skulle förbjuda massage? Det har ju också med kroppen att göra. Det är orättvist att inte alla kan få göra sitt jobb.

Att råna är ett brott. Att våldta är ett brott. Att mörda är ett brott. Varför? Jo, för att en part inte är med på det. Men en tjänst är inget brott. Det handlar inte om att en part blir utnyttjad, eftersom båda är med på det. Det handlar om att alla är med på lika villkor. En rånare/våldtäktsman pressar sitt offer.

Att sälja sex kan i andras öron låta snuskigt, obehagligt, otäckt eller diskriminerande. Men vad det faktiskt handlar om är att sexköpslagen diskriminerar en tjänst. Det är sexköpslagen som är det obehagliga, som stänger in folk.

Kämpa mot diskriminering. Kämpa mot tvång. Kämpa mot en orättvis marknad. Och kämpa mot sexköpslagen!

Miss besserwisser - jag kommer med glädje att underteckna din motion!

Inget mer bloggande idag

Jag har precis kommit hem, ska snart köpa pannkakor och laga lite mat, sen ska jag iväg på infomöte med mingel vid tankesmedjan FORES (ännu ett facebook-event), och sen.. sen ska jag nog sova..

Det jag vill komma till är att jag inte hinner blogga mer idag. Men imorgon blir det mer, det kan jag nästan lova.. för imrogon ska jag blogga om dagens svd brännounkt.. nämligen SEXKÖPSLAGEN!!! Så missa inte det. Känner mig lite som en desperat programledare, men det är väl inte riktigt så det är. Fast lite rekordsiffror i bloggstatistiken kan väl aldrig skada..

23 januari 2008

Music is the shit

Helt orelaterat till politik måste jag skriva lite om musik igen: Music is the shit. Musik får igång mig, och det är faktiskt lättare att blogga om man har på lite musik under tiden. Jag har börjat lyssna lite mer framför datorn nu. Det lustiga med min musiksmak är att jag har så svårt att säga en stil jag gillar, ja, jag kan inte ens säga en grupp jag gillar. Jag vet inte vilken radiostation jag tycker bäst om heller. Jag tycker liksom mer om låtarna. Då spelar inte ens texten eller handlingen någon roll. För då är det bara att lyssna...

Att hjälpa miljön är inte att låtsas

Jag är så trött på alla sura miljöpartister som påstår att regeringen bara "låtsas" vara miljöintresserade, och egentligen bara är giriga miljöförstörare. Regeringen har det proffsigaste miljöpartiet, dvs centerpartiet, som sitt näst största parti. Dessutom har vi miljömästaren Carlgren på miljöministerposten. Jag tror på rgeringens miljökunnighet, även om höjningen av skatten på miljödiesel var en iriiterande utstickare. Miljöbilspremien kan inte mp klaga på. Inte heller det här.

Peter Eriksson är en man jag har respekt för, även om han är oppositionens "vice ledare". Men lite kan jag förlora den respekten när han ständigt talar om biobränslen, och aldrig har någonting vettigt att säga om att man faktiskt måste agera globalt om man vill lösa globala problem. Precis som jag skrev tidigare idag så måste man se kritiskt på skickliga debattörer, och precis som jag skrev för några dagar sen så måste man se kritiskt på det som låter för bra. Biobränslen är inget undantag.

350 blogginlägg

Totalt har jag nu skrivit 350 inlägg. Det firar jag med att (äntligen!) göra det här:

Jag har placerat min blogg i Östermalm på bloggkartan.se

Stureplanscentern igår = toppen!!!

Gårdagens möte med Stureplanscentern var till och med mer intressant än jag föreställde mig att det skulle bli. Dels var det mycket folk, en egen lokal och trevlig stämning. Dels var Johan Norberg en så bra talare. Bara genom att berätta om internet, John McCain och rockgruppen Lordi, så hade han kunnat övertala vem som helst om att det är viktigt att stå för det man tycker vare sig folk tycker det är kontroversiellt eller inte. En snabb sammanfattning:

-Internet: Ifall folk år 1993 skulle ha fått reda på att du på ett tåg/i en hiss/på ett hotell kan få reda på i princip vad som helst GRATIS, skulle politiker såsom Al Gore ha sagt: "Vi måste lägga ner väldigt mycket resurser på det. Tiotusentals bibliotikarier måste klistra in massor med texter på sorterade hemsidor, och allting måste vara organiserat och bla bla.." Om någon hade sagt "Kan vi inte låta vilka personer få lägga ut vad de vill själva på nätet?" hade folk tyckt att den personen skulle vara fullständigt galen. "Då kommer nazister och barnpornografer ta över internet", trodde en del. Men riktigt så blev det ju inte. Även om vissa lägger ut information på nätet i tjänst, så finns det ändå folk som lägger ut information frivilligt. Det är frihet som gäller. Frihet är nyckelordet!

-John McCain: Han trodde på sina åsikter när de var som minst impopulära. Hans motståndare ställde in sig hos folket, tyckte som majoriteten och var helt enkelt prefekt. I början gick det bäst för motståndaren. McCains idéer var lband annat: Mer invandring och frihandel... det som lät kontroversiellt, främmande, orealistiskt or whatever.. idag är hans idéer populärare än motståndarens, och han hade han allt att vinna på att alltid ha stått på sig! PS. roberg gillar inte McCain för övrigt. Inte jag heller. Han är lite konservativ, oliberal och extrem i en del frågor.

-Lordi: I melodifestivalens eurovisionsfinal kom låt på låt. Alla lät likadant. Kärlek, glädje, schlager.. Helt plötsligt kom ett gäng hårdrockare i monstermask in på scenen och sa: "i är inte som alla andra, skit i oss eller rösta på oss, men vi står på oss". Och de vann också melodifestivalen. För att de var annorlunda, för att de stod på sig och för att de var bra! Precis så ska det vara med politiken.

Väldigt bra exempel, men när en skicklig debattör talar ska man också hålla öronen öppna för gluggar i idéerna. Han är kanske lite för nyliberal för mig, men jag kanske håller med honom till åtminstone 85%!

Länkar:

Johan Norbergs blogg

Federley bloggar om gårdagen

22 januari 2008

$tureplanscentern

Jaha. Så var det dags. Om tio minnuter lämnar jag lägenheten. Då ska jag på möte med Sveriges troligtvis mest omtalade och intressanta partiavdelning. Stureplanscentern. Ett gäng dryga brats som råkade hamna i ett bondeparti... Eller? Ska man tro vänsterpartiet eller ska man tro sanningen? Det vill säga: Ska man tro att Stureplanscentern är ett gäng överklassungdommar med backslick eller att de är helt normala, liberala politiskt i´ntresserade människor. Hm...

Nej, jag måste faktiskt driva lite med den vänstervridna bilden av Stureplanscentern. Vissa har helt fått om bakfoten vad Stureplanscentern är. Den har inte bara skapat en debatt om hur mycket bondeparti och hur liberalt centerpartiet är, den har också skapat en debatt om hur snobbigt centerpartiet har blivit. Så här beskrivs lokalavdelningen av en kritisk, vänstervriden insändare:

"Denna falang av centerpartiet ägnar sig bland annat åt att flirta in sig hos människor som har för vana att spruta svindyr champagne på varandra på någon av de så kallade innekrogarna kring Stureplan i Stockholm."

Men det är klart. Den bilden får man kanske, ifall man aldrig har träffat alla Stureplanscenterns medlemar. Jag tror det kommer bli riktigt kul. Ikväll gästar dessutom Johan Norberg, så förväntningarna kan inte vara annat än stora!

Kilometerskatt låter toppen

Oppositionspartierna har äntligen publicerat en riktigt bra idé på DN Debatt - en kilometerskatt för lastbilar:

"Eftersom lastbilar uteslutande drivs med fossila bränslen är detta sätt att hantera gods klimatmässigt ohållbart... Den (kilometerskatten) innebär att de lastbilar som förorenar och belastar vägarna mest också får betala mest."

Utmärkt! Det är precis vad vi behöver! En dyr bensinskatt drabbar alla, men en kilometerskatt drabbar bara de större miljöbovarna. Jag hade helhjärtat skrivit på den här debattartkeln ifall jag hade haft möjlighet. Hela debattartikeln läser ni här

21 januari 2008

Lidingö vs TV

Ja, lidingöcenterns årsmöte blev inställt. Därför ska jag till TV:n, istället för ett hotell på Lidingö... undrar vad som är bäst?

Rojalist eller republikan?

Det var inte länge sen jag publicerade ett inlägg här på bloggen där jag skrev att jag är republikan. Men det har svängt väldigt. Just nu vet jag inte var jag står. Här kan ni få en free-view direkt från mina tankar om statsskicket:


  • Att avskaffa kungen... vad blir egentligen bättre? Vi kan få en president, och..ja.. det är nog allt.

  • Kungen gör reklam för svenska företag. Jo, det är klart.

  • Men ändå... är det verkligen demokratiskt med en person som är född till sin titel?

  • Varför just kungen? Ska man inte anställa en demokratiskt framröstad ledare?

  • Det kanske kan vara som en talman? Att han kommer och går med regeringen?

  • Kungen kanske kan få samma rättigheter som vi? Han ska väl också få ha en religion och rätt att uttrycka sin åsikt? Men han har ju ändå valt att bli kung, så...

  • Kungen är älskad av foket! Ingen vill väl ha en ny! Det är väl demokratiskt med en uppskattad ledare? Eller? Är det inte demokratiskare med en vald ledare?

  • Vi kanske kan ha en folkomröstning om ifall vi ska ha kvar kungen? Fast, det är klart.. typ 70-80% kommer ändå rösta ja till kungen.. men om man har ett val! Då har man ändå påvisat att han är demokratisk! Där har vi det! En folkomröstning! Det här kan bli en motion.. lustigt att jag kom på det i ett blogginlägg...

Kristdemokraterna vs Alla andra

"Det var ingen överraskning att 70 procent av svenska folket anser att homosexuella har all rätt i världen att gifta sig ”på riktigt”, och inte figurera i en särlagstiftning under parollen olika men lika" (Bloggen Bent- citerat från idag)

Bloggen Bent skriver det bättre än jag. Läs hela blogginlägget om kristdemokraterna och könsneutralt äktenskap här.

Sen kan jag tycka att det är bra av kd att kämpa för sina åsikter. Men nu är det faktiskt vi andra sex riksdagspartier som har vunnit i frågan! Säg JA till att alla ska få gifta sig! Något annat känns bara förtryckande.

Lyssna på det kontroversiella: imorgon håller folk med dig!

Kontroversiella politiska idéer har av majoriteten alltid varit uppfattats som konstiga, främmande och omöjliga. Men en dag blir de framtid. Det är det vi ser med partnerskap för alla, könsneutrala äktenskap.. och snart kanske med de mest kontroversiella frågorna! Det gäller bara att folket säger till, så ställer politikerna in sig efter deras önskemål. Demokrati i ett nötskal!

Jag vet att det kan låta naivt, men jag är för månggifte. Jag skulle inte vilja gifta mig med fler än en person själv, men jag tycker det är upp till andra ifall de vill leva så. Så länge alla är överrens är det inte statens uppgift att säga att "så där får du inte göra". De känslosamma argummenten säger: "Ingen vill leva så". Det må så vara, men om det nu skulle vara så att flera vill ingå äktenskap, så ska inte jag hindra dem. De juridiska argummenten säger: "Aldrig i svensk lagstiftning har man ändrat på en lag för att respektera andra kulturer och andra människors behov." Ehm, är det ett problem? Är det ett problem att folk vill ingå ett större äktenskap? Ska det vara straffbart att leva som man själv vill?

Självklart kanske inte månggifte fungerar i alla familjer - men det gör väl inte ett vanligt äktenskap heller?

Självklart är detta en mycket liberal fråga. Nyliberalism tycker jag inte att det är, men det må vara ultraliberalism. Men sen, om kanske 30 år, när alla partier utom kristdemokraterna är för månggifte, kommer det vara lika självklart som könsneutralt äktenskap är idag.

Staaackars vänsterpartiet..

Ja, ibland kan man ju inte låta bli att tycka lite synd om vänsterpartiet. Mona Sahlin är svårflörtad, deras förtroende är rekordlågt och de har svårt att bestämma sig för vad de ska förbättra. Det finns ju så mycket som kan bli bättre! Äldrevårdsfrågor, offentlig sektor, familjefrågor, antifrihet, terrorismsympati... det tar aldrig slut! Alla saker är de besvikna över!

Sen finns det ju ett väldigt viktigt avgörande inom både vänsterpartiet och miljöpartiet: hur mycket ska de ställa sig in hos sossarna och hur mycket ska de vara rebelliska och egna? Det har varit svårt att pussla ihop det där. Mona själv vill ju ha hela tronen för sig själv. Att ens dela med sig en ministerpost av 22 till minipartierna verkar vara alldeles för mycket begärt. Nej, hon vill ha de socialkonservativa partikollegorna på alla poster. Inga men. Det är så sossarna får ut 100% av sin makt. Men då gäller det också att få ordentligt med röster, så de kan klara sig utan hjälp.

Nej, framtiden för vänsterpartiet ser mörkt ut. Det är större chans att sossarna väljer att sammarbeta med miljöpartiet, med tanke på att det är ett större och populärare parti än vänsterpartiet.

Men men... kommer vänsterpartiet på någon smart taktik och smatidigt håller sig självständiga så klarar de sig säkert minst lika bra som ifall de skulle fortsätta med låga siffror och sammarbeta med sossarna.

Så, mitt råd till vänsterpartiets toppolitiker får bli: Välj EN väg. Inte två. Antingen ställer ni er in hos sossarna och vinner på det, eller är ni självständiga rebeller och lockar väljare med nya frågor! Nu kan jag ju knappast känna att jag skulle bli glad ifall vänsterpartiet gick uppåt, men man kan väl i alla fall få ge lite tips? Alla är vi ju människor, även sliskiga vänstertoppolitiker...

20 januari 2008

55% alliansbesökare

Efter att 114 personer har svarat i undersökningen om partierna så är det fortfarande fler "alliansare" som besöker bloggen än det är "oppositionare". På sista tiden har det blivit fler sossar än vänster- och miljöpartister. Jag tänker inte säga de exakta siffrorna, då de ständigt uppdateras. Du får kolla själv, i spalten till höger.

Bloggstatistiken från topblogarea krånglar. Jag kan inte se hur många besökare jag har just nu. Det är synd, men jag kan hitta en ny bloggstatistiksida... när jag orkar...

Lidingöcentern!!!

Imorgon ska jag på årsmöte med Lidingöcentern. Jag är ju ordförande för CUF Stockholm Östra, som innefattar Lidingö och Östermalm, och eftersom vår nästa kampanj ska vara på Lidingö så skulle det vara jättebra att få kontakt med en van lidingöpolitiker.

Först trodde jag inte det var sant. Lidingöcentern! De måste vara jättesmå, trodde jag. Men tydligen inte. De har 4 mandat på Lidingö (vänsterpartiet har bara ett!), och lidingöcentern har till och med en egen hemsida. Jag ser fram emot morgondagens årsmöte!

En snabb ändring: NEJ till platt skatt

För några år sen antog en CUF-stämma ett förslag om att införa en platt skatt. Inte en helt platt skatt, men åtminstone en plattare. Förslaget bifölls av stämman. Sen dess har det varit en viktig fråga för CUF. Jag tyckte också att det lät bra. Igår ändrade jag mig.

Platt skatt innbär att alla ska betala samma procentsats i skatt. Inte lika mycket, för man har ju olika mycket lön. Men istället för att de som tjänar mer ska behöva betala mer än halva sin lön i skatt, ska alla betala ungefär samma procentsats.

Under början av 90-talet införde en borglig regering en lite plattare skatt i Sverige. Det ledde till att de som tjänade mest fick mer pengar i plånboken, och på något sätt så behövde de som hade en lägre inkomst betala mer i skatt. Dessutom höjdes momsen. Statens inkomster fortsatte att sjunka (det var lågkonjunktur + att någon sosse som hade makten innan hade förstört ekonomin, vilket han erkände senare).

Jag tycker inte det känns som om någoning blev speciellt mycket bättre av den plattare skatten. Östermalmssnobbarna fick mer pengar, medans södermalmsungdommarna fick mindre. Och jag har ju alltid varit för sänkt moms!

Därför så erkänner jag nu: jag kommer rösta NEJ till platt skatt-stycket i CUFs sakpolitiska program nästa förbundsstämma.

19 januari 2008

Kalla mig vad du vill

Kalla mig vad du vill, men jag tycker ändå att Charlie Chaplin är världens bästa filmregissör genom tiderna, och att Moderna tider är världens bästa film genom tiderna, efter att ha sett den online gratis för en stund sen. Här kan du se den du med.

Jag har börjat blogga om mig lite mer nu. Men det hindrar mig inte från att posta lika många politiska inlägg per dag som innan!

Sossar vs sverigedemokrater

(s) bildar ett nätverk mot (sd). Jag tror det beror på att:
  • Sossarna vill konkurrera med sd och bevara sin stora väljarskara
  • Sossarna vet att sd ligger nära dem, även politiskt, precis som moderaterna gör. Nu vill de, till skillnad mot moderaterna, ta ett ordentligt avstånd från sd, för att motverka framtida sammarbeten

Ja, socialdemokraterna har inte en 100% migrationsvänlig politik. Det här skriver jag inte för att jag ogillar sossepolitiken, moderaterna har också en rätt invandrarkrävande politik.

Nu ser (s) sin chans att gå emot sd. Och jag säger inte att jag är missnöjd med det. Tvärt om. Jag håller på sossarna i kampen mot sd!

Asks moraliska inställning till fildelning känns konservativ

Som justitieminister vill man vara moralisk. Självklart. Men när det moraliska snarare är något bakåtsträvande som förbjuder det som folk faktiskt vill göra - är det då särksilt moraliskt över huvud taget?

Vad jag menar är att Beatrice Ask (m) går emot fildelning för att hon vill vara laglydig. Vad hon egentligen gör när hon försvarar fildelningslagen är att hon strävar bakåt, och inte ser möjligheterna i att förändra lagen, och eftersom en stor del av de svenskar som har en dator faktiskt använder den för att ladda ner filer, så tycker jag Ask mest känns konservativ.

För mig känns det ganska självklart med fildelning. Inte helt, ifall man tänker på konsekvenserna av att "stjäla någon annans låtar", men eftersom det är i princip omöjligt att ta fast fildelarna. Jag ser inte fildelare som brottslingar, och det tror jag nästan inte att någon gör. Själv har jag laddat ner en hel del musik, men jag tänker ändå moraliskt: de nerladdade filerna påverkar inte mitt inköp av skivor. Jag köper några skivor någon gång, men jag skulle inte ha köpt fler ifall fildelning hade varit lagligt. Samma sak med film. Jag har bara laddat ner 3. Det är filmer jag ändå aldrig hann se på bio. För jag väljer självklart bio före nedladdat film!

Nu är det inte säkert att alla är sådär löjligt moraliska som jag. Och jag har inte heller sagt att jag måste fortsätta vara så moralisk. Men jag tycker ändåfildelning är bra. Se positivt på ny teknik, Ask, och var inte så himla bakåtsträvande hela tiden! Du behöver inte vara så moralisk. Gå med dina partikolegor och kämpa för förändring i fildelningslagarna!

Familjepolitken är tillbaka

Än har jag inte tagit ställning till kristdemokraternas förslag om barnledighet för tonåringar. I början var jag kritisk till förslaget, men nu vet jag faktiskt inte.

Däremot tycker jag att det är väldigt bra av kristdemokraterna att visa att familjepolitiken faktiskt är nödvändig. Många utesluter kd när de ska rösta, och därmed försvinner också respekten för kristdemokraternas kanske viktigaste område - familjepolitiken.

Nu tror jag kd kan locka nya väljare till valet 2010. Ifall de ställer sig positiva till könsneutralt äktenskap, inför någon form av miljöpolitik och tar upp familjepolitikens bästa och mindre religiösa sidor så kan kd faktiskt vinna en hel del på det, tror jag.

Samtidigt tycker jag kd ska behålla sin gamla konservativa roll, och hålla fast vid några kärnfrågor, så att inte väljarna ger upp och röstar på sverigedemokraterna. Då kan sd sno alla kd:s kärnväljare, och komma in i riksdagen.

Jag har fått upp ett nytt intresse för de mer "ljusa" frågorna. De mer positiva och vardagliga. De frågor jag kallar "mörka" är t ex klimatfrågan, försvarsfrågor och övervakningskameror. De ljusa frågorna är t ex arbetsmiljöfrågor, föräldraförsäkring och elevinflytande.

18 januari 2008

SSU-språk

I ett försök att hitta ämnen att blogga om letade jag på några oppositionsbloggar. När jag läste Ung Mening (SSU Stockholm-blogg som gjorde bort sig totalt efter att ha försvarat Riccardos mördare) hittade jag inget nytt, men jag läste igenom de första posterna i alla fall. Det var skillnad på den tidningens och CUF Stockholms tidnings språk. Bland annat hade de unga sossarna valt följande ord till sin tidning:

"Asså, seriöst!?någon jävla ambition att vara en seriös dagstidning kan man väl ha på DN redaktionen."

"Whatdafuck?!"

"är inte det lite stört?"

Undrar vad K-G Bergström skulle säga om en debatt på den nivån... :)

Vänsterns syn på riksdagsdebatten är komisk

(Inlägget är skrivet med extra stora bokstäver eftersom allt står så hoptryckt)

Vänsterpartiet.se bjuder alla sina läsare på en 100% osaklig presentation av vad deras "fiender i högerallainsen" har presterat. Bland annat kan man läsa följande:


  1. "Det var en opposition med gott självförtroende som gick till angrepp mot fyra påtagligt pressade borgerliga partiledare under onsdagens partiledardebatt. Mot bakgrund av oppositionens jättelika opinionsövertag klingar alliansregeringens budskap allt mer ihåligt."
  2. "Trots det goda humöret var kritiken mot regeringen Reinfeldt allvarlig. Ohly gick i sitt huvudanförande till storms mot en regeringspolitik som gynnar rika, friska, män, samtidigt som fattiga, sjuka och kvinnor missgynnas."
  3. "Vad tyckte Lars Ohly om den första partiledardebatten 2008?
    - Det var kul. Det känns som att vi i oppositionen har en rejäl medvind nu. Jag har sällan sett så håglösa och modstulna ministrar och partiledare som högeralliansens."

Simon Palme-svar till de osakliga kommunistnyheterna:

  1. Jag tycker snarare det var de borgerliga partiledarna som höll huvudet högt, åtminstone Maud och Jan. Mona, som bara stod och sa samma sak hela tiden utan att besvara Maud eller Jans starka argumment, kan väl knappast räknas som en jättesäker debattör, och Wetterstrands uttråkande mumlande var inte heller särskilt självsäkert. Ohly var ovanligt modig för att ha så pass lågt förtroende bland väljarna. Oppositionen ligger lågt bara för att inte förlora sitt starka stöd. Det gjorde inte den gamla "högeroppositionen".
  2. Bidrag hit och bidrag dit. Bidragsbedragandet som vänstern hela tiden kör med kanske kan få ett slut snart. Det är jobb som arbetslösa vill ha, inte bidrag. Hur kan vänstern försvara en arbetsgivaravgift som sätter färre i arbete om de är ett arbetarparti?!
  3. Nu var det en partiledardebatt, och ingen ministerdebatt. Ohly kommer aldrig hamna i regeringsställning och bli utmålad av media. Mona står i vägen. När man ser ministrar i t.ex aktuellt lyckas de t.o.m försvara sig bra. Kanske inte de ministrar som Reinfeldt kickade, men än sen då? Det gjorde ju knappast de kickade sosseministrarna heller.

Det ska bli spännande att se ifall (v) väljer den revolutionära kommunistlinjen eller den mer inställsamma smickra-Mona-linjen. Än så länge så har Ohly försökt göra båda två, i ett försök att dels behålla revolutionära väljare och dels höja vänsterpartiets roll.

17 januari 2008

Kvällen är räddad

Jag brukar inte blogga om teknik, men nu är jag näst intill tvungen. Efter att min filmnedlanddning totalt förstördes efter att precis ha varit färdig, blev jag tvungen att ägna kvällen åt..ja..ingenting. Tills...

Jag hittade den här sidan! Nu kan jag se gratis film online! Kvällen var räddad...

Världens bästa tankesmedja?

Här hittar ni det som (enligt mig) är världens bästa tankesmedja.

Ledsen, Timbro. FORES har tagit er plats.

Kommentera igen!

Nu har jag satt på kommentarsystemet igen. Endast registrerade användare kan kommentera. Kommentarer som är kränkande eller innehåller spam kommer jag med en gång radera.

Men nu ska inte alla ta åt sig. Kommentera! Skapa debatt! Säg vad du tycker!

Den där Billström...

Just nu känner jag mig rätt förvirrad över var Billström egentligen står politiskt. Det har ingenting med någon nyhet att göra, men jag har funderat en del över honom. En skånepolitiker anklade en gång honom för att ha bedrivit en mer invandrarkritisk migrationspolitik i Skåne än på statsrådsnivå. Kritikern menade alltså att Billström är inställsam, taktisk och sliskig. Han sa det inte rakt ut, men det måste ha varit vad han menade.. för jag tror det var en man.

I artikeln om Wykman sa Wykman själv om sin favoritminister Billström: "Den som har vunnit störst respekt hos mig för sitt sätt att argumentera för ett öppet och tolerant och välkomnande Sverige, men som nu också äntligen ska våga börja ställa krav”.

Kanske skulle nämna att jag mer eller mindre hälsade på Billström under alliansdagen. Ja, okej, jag funderade ett slag på om det var han, och då nickade han åt mig och då nickade jag tillbaka. Om det nu är att hälsa på varandra :)

Nu återstår det att se. Han får ett år på sig, Billström. Sen ska han bestämma sig för att se positivt på invandring. Åtminstone om han ska vinna mitt förtroende.

Regeringen har lyckats i migrationsfrågan. Reinfeldt valde nog rätt sorts moderat för att skapa en mindre konservativ regering trots allt. Det är därför jag kände respekt för honom innan. Frågan är ju också hur migrationsvänliga moderaterna är, som dels sammarbetar med (sd)-gubbar och dels håller upp en regering som är mer invandrarvänlig än vad de s.k socialisternas regering var.

Politiker är inställsamma djur. Sällsynta? Njae, de finns i alla kommuner. Inställsamma? Tyvärr. Och Billström är inget undantag.

Min slutsats är att den allt mer utrotningshotade Billström vill behålla både konservativa skåneröster och rebelliska rinkebyröster, äen om det blir svårare och svårare. Det är så det fungerar med maktdesperata djur i demokratiska klimat.

Samhällskunskap som kärnämne i grundskolan är lösningen

I en artikel som jag fått från dn.se kan man läsa att en stor del av väljarna från senaste valet kände inte till vilket parti som satt i regeringen strax innan, enligt den väljarundersökning som professor Sören Holmberg vid Göteborgs universitet lett. Det leder mig ännu närmare min slutsats: Kunskapen är alldeles för dålig. Skolorna ger eleverna alldeles för lite information om politik. Det är därför meldemssiffrorna i ungdomsförbunden är rekordsmå, och det är därför en del väljare inte vet vilket parti som sitter i regeringen.

Det finns bara ett sätt att öka den här kunskapen hos eleverna, och det är att ge ämnet större plats i skolan. Och där är det lättaste sättet att göra samhällskunskap till ett kärnämneämne. Det betyder att samhällskunkspa blir viktigare, att det kommer läras ut i hela grundskolan, att det kommer finnas med på de nationella proven och att man måste ha ett G i ämnet för att kunna gå vidare till gymnasiet. Det här kommer i sin tur leda till att eleverna kan allting till valen.

Vi elever i en demokrati. För ett demokratiskt samhälle krävs det att alla vet vad partierna står för, att de känner till olika ideologier, att de vet vilka som sitter i regeringen, och kanske det allra viktigaste av allt: att de kan dra egna slutsatser. Det är bara när personen kan dra egna slutsatser av debatter och dylikt som han/hon kan rösta på det parti personen verkligen vill rösta på. Då ökar demokratin kraftigt.

Samhällskunskap blir också överkört som SO-ämne. Av ungefär 10 SO-prov så har bara 1 varit samhällskunskapsprov. Ingen lär sig speciellt mycket på bara ett prov.

Att samhällskunskap inte blir ett viktigt ämne förrän på gymnasiet har tydligen inte varit en effektiv metod. Elever lär sig antagligen bättre på att få informationen från början. Att fullständigt köra över samhällskunskap i grundskolans 7 första år har ju knappast bidragit till ett mer politikkunnigt samhälle.

Så gör därför samhällskunskap till ett kärnämne redan i grundskolan. För att det är den enda sättet att täcka igen demokratins läckor.

Så här många medlemar har ungdomsförbunden

Så ser ungdomsförbundens medlemstal ut:

  • Muf: 6.605 medlemmar.

  • KDU: 3.806.

  • CUF: 1.455.

  • Grön ungdom: 1.239.

  • SSU: 1.233.

Talen avser medlemmar under 26 år under 2006 och ligger till grund för hur stora bidrag Ungdomsstyrelsen betalar ut i år. Liberala ungdomsförbundet (folkpartiet) hade färre än 1.000 medlemmar och får inga pengar. Ung vänster (vänsterpartiet) sökte inte.

Det jag belv mest förvånad över var att SSU har så pass få medlemar, och att LUF har färre än 1000 medlemar (de är betydligt större än CUF om man räknar antal medlemar i Stockholm). Men det är klart, en äkta liberal väljer självklart CUF! :)

Kristdemokraterna är också rätt förvånande. Fast en äkta konservativ ska väl ändå inte välja muf...

Nu får man tänka på att det här är antal medlemar under 26 år. En bra mätning, eftersom att gamla sossetanter brukar vägra att går ur SSU... Där stannar man liksom till döden.

16 januari 2008

I´m off to bed!

Nu ska jag sova. Förhoppningsvis minst 10 timmar...

Fortfarande sjuk. Stannar hemma imorgon också.

Imorgon anländer bloggstatistiken.

Rättvisemärkt bluffar

Stockholmscuf:aren Karl Malmqvist har tillsammans med Lydiah Wålsten skrivit en rapport som heter "Vad Rättisemärkt inte berättar - kalla argumment för en varmare konsumtion". Den går, som titeln avslöjar, ut på att visa Rättvisemärkt svaga sidor, och att Rättvisemärkt faktiskt inte är lika rättvist och tillgodogörande som de brukar tala om.

Man ska alltid se kritiskt på det som har en god framtoning. Ekologiskt är ju till exempel inte lika miljövänligt som det som är svenskt producerat, och nyligen kom det fram att biobränsle inte är så bra för naturen som vi trott. Det lustiga med det sistnämnda är att jag faktiskt upptäckte det precis innan media började skriva om det, på en kemilektion. Men eftersom kemiläraren inte tyckte det var speciellt märkvärdigt så glömde jag bort det.

Rättvisemärkt, ja. Läs argummenten själv. Rapporten hittar du här

Pingisturnering

"Table tennis tournament" (=pingisturneringen). Ett pingisspel som jag roat mig med under min "sjukt sjuka" dag. Måste skryta med att jag har klarat av det en gång, men..jag är inte lika bra på det som förrut. Nu kommer jag bara till semifinal. Nåja, det kanske inte är något att skryta om i alla fall... :)

Men pingisspelet är gratis, realistiskt, lätt att spela som nybörjare. Också kul förstås! Åttondelsinal t.o.m final. Prova du med:


Games at Miniclip.com - Table Tennis TournamentTable Tennis Tournament

Amazingly realistic table tennis game!

Play this free game now!!

Snart kanske MUF blir ett "normalt" ungdomsförbund

MUF är inget normalt ungdomsförund. Åtminstone har det knappast varit det de senaste åren. De har visserligen haft ett väldigt stort medlemsantal, särskilt där jag bor, men det beror inte bara på deras politiska åsikter. Är man aktiv inom MUF är man vanligtvis ingen jätteserriös typ. Det där kan ni. MUF har varit alkoholistiska ungdomsförbundet väldigt länge. Nu verkar det som om ordföranden vill förändra den bilden, med ett kaxigare MUF.

Niklas Wykman är en serriös muf:are. Antagligen var det en av de största anledningarna att man valde honom till ordförande. Den serriösa MUF:aren kanske inte är sällsynt, men det är i alla fall inte någon serriös bild man får utav MUF om man lyssnar till dess medlemar.

Alkohol, fest och att ha roligt. De tre nyckelorden. Det som MUF satsat på, och vunnit ett stort pris för. De har blivit Sveriges största ungdomsförbund.

Men nu kanske det tar en vändning. Kanske kommer Wykman bli vänpunkten för MUF. Kanske är det Wykman som gör MUF till ett serriöst ungdomsförbund, med starka och tydliga åsikter.

Det som förvånar mig mest är att han vill se en folkomröstning om EU:s nya fördrag. Ligger ungdomsförbundet bara på i frågan, så kommer de antagligen bli ett vassare, serriösare och normalare ungdomsförbund.

Ung Vänster har monopol på solidaritet, godhet och rebelism. Den främsta anledningen till det är att MUF aldrig säger ifrån. Istället så ger de med sig. Om MUF nu börjar ta ställning, driva på moderaterna och sluta med festandet så kommer Ung Vänster tappa medlemar och förtroende. En debatt kommer föras om vilket ungdomsförbund som faktiskt är vassast.

Hittils har faktiskt CUF ått ut med att vara det kaxigaste ungdomsförbundet. Trots det tror de flesta ungdommarna att det är Ung Vänster som har de bästa lösningarna. Ung Vänster vinner medlemar med simpel argummentation, MUF ger med sig, och det blir Ung Vänster som vinner "rebelkampen".

Nu kanske jag låter tjatig. Jag vet, en del av er bloggläsare håller inte alls med mig, och ni vill förstås kommentera. Men det kommer vara en lååång paus från kommentarfunktionen. Sedan sätter jag på den igen, på prov. Jag kanske kommer börja att radera vulgära och/eller kränkande kommentarer så småningom.

Maud Olofsson och Jan Björklund vann debatten

Eftersom jag fortfarande är sjuk har jag fördrivit tiden genom att se på SVT24:s direktsända partiledardebatt från riksdagen. Jag har nu sett alla partiledarna hålla anföranden, Maud, Jan och Mona har jag sett tre gånger, Lars två gånger och Fredrik en gång. Alla betedde de sig olika, förrutom att alla 7 hade svårt att besvara varandras frågor:

Fredrik: Mycket dålig insatts. Han pratade lågt och hade dåliga argumment. Dessutom valde han att inte försvara det som Mona kritiserade honom för. Hans debatt emot Mona gick ut på att han försökte göra ett gott intryck på väljarna, genom att säga att han och Mona inte var fiender, vilket Mona självklart gick emot.

Mona: Snäppet bättre än Fredrik, men ändå ganska dålig. Hon stod mest och pep. Hon hade få argumment, och ljög lite för mycket. Men det lilla hon sa som var sant var i och för sig rätt så bra argumment.

Maud: Utan att vara subjektiv kan jag säga att hon både var stark i argummentationen och vann alla de debatter som jag såg. Hon bröt den dåliga stämningen genom att fullständigt köra över Mona efter Fredriks och Monas långrandiga "fiende-eller-inte-debatt". Hennes svaga sida var att hon stakade sig i iver några gånger. Det märktes, men jag tror inte det hindrar hennes väljare.

Maria: Hon var oerhört tråkig och långrandig. Det var svårt att hålla sig vaken under hennes inlägg. Peter hade gjort ett mycket bättre jobb än henne.

Jan: En riktigt skicklig debattör. Han kritiserade, drog parralleler och räknade upp siffror. Väldigt stark, hållbar och varierad argummentation. En av debattvinnarna. Visade inte sin konservativa militärsida. Jag kan inte riktigt hitta en svaghet i hans argummentation.

Lars: Inte så bra. Jag natar att han är nästa partiledare på tur att avgå. Har lett vänsterpartiet in i en extremistisk position, vilket gav de väldigt få röster i valet. Gör sig rätt tråkig i talarstolen.

Någon Göran syntes inte i talarstolen så länge jag såg på TV:n. Jag kanske åt frukost då...

Placering:

1. Jan Björklund
2. Maud Olofsson
3. Mona Sahlin
4. Maria Wetterstrand
5. Lars Ohly
6. Fredrik Reinfeldt


Det här är en objektiv placering. Annars hade Mona kanske kommit sist. Jag har svårt för henne...

15 januari 2008

Skriftliga omdömmen är en självklarhet

(Med anledning av alliansens förslag)

Idag lever alla från första klass till och med sjunde i en värld där de är helt ovetandes om var de ligger. En del tror de är väldigt bra i ett ämne, och sen står de där med ett G i slutbetyg. Det är inte rättvist. Lärare har inte ens rätt att berätta var eleverna ligger.

Vänstern uppfattar det här som någonting bra. De tycker det är stressande, pressandel och onödigt att elever ska få veta hur bra de ligger till i ett ämne.

Att vänstern inte vill ha betyg är åtminstone förståligt. Men att de inte vill ha några skriftliga omdömmen tycker jag är helt oförståligt. Hur kan man tycka att det är bra att dölja för elever hur bra de är? Förstår de inte att det är just det som skapar stress och sura miner.

"De flesta eleverna vill bli bättre i alla ämnen. Därför behöver de inte veta hur bra de är", tycker vänstern. De menar alltså att skriftliga omdömmen inte alls vägleder en elev. Men det gör det. Att en lärare skriver ur en elev kan förbättras kan inte vara annat än vägledande.

Betyg från ettan har jag blivit skeptisk till. Skillnaden på betyg och skriftliga omdömmen är att betygen är någonting allvarligt och jättevtiktigt, medans skriftliga omdömmen snarare vägleder utan att spela jättestor roll för elevens framtid. Betyg kan vara en press. Skriftliga omdömmen kan inte vara en press. Så enkelt är det bara.

Om vänsterpartiet nu tycker det är "kapitalistisk vuxenmobbning" att elever ska få veta var de ligger i olika ämnen och få en plan på hur de kan utvecklas så är det helt OK för mig. Men jag kommer aldrig tycka som dem.

Vi har det klassiska finlandsexemplet; i Finland får alla veta var de ligger och finska elever ligger bättre till, visserligen med hjälp utav betyg, men i alla fall. Där ligger eleverna väldigt bra till. Exempelvis är finnarna bättre på matte. Svenskar har matteproblem, och det beror på att vi har senaste betygen i världen.

Inga kommentarer

Nu har jag bestämt mig. På grund av att en liten kille har försökt spama ner min blogg genom att skriva saker som "du är onormal", "titta på porr" och "tro inte att du är något", så har jag valt att inte tillåta några fler kommentarer. Det gäller tills vidare.

Jag tror jag vet vem den lilla killen är, eller så är det bara någon person som har det svårt hemma. Jag vet, han uppför sig naivt, och det borde inte hindra andra från att kommentera, men jag tyckte ändå det blev bäst så här.

Det finns, som sagt, väldigt många dryga personer på Östermalm. De kan inte hjälpa det själva, men även fast de är 14 år tror de fortfarande att de är någon sorts "cool hiphop-gangster". . Det är synd om dem, och jag är glad att jag aldrig blev en sån. Jag ska antagligen flytta från Östermalm när jag blir vuxen. Det är ett sorgligt ställe.

Men som sagt, jag vet inte säkert ifall det är en minibrat. Men på sättet han/hon skriver verkar det så. Om det bara kunde gå in i deras huvuden att beter sig yngre än vad de egentligen är så hade allting varit perfekt.

Men det här hindrar inte mitt bloggande. Jag bloggar på som vanligt, bara det att INGEN får kommentera.

Gustav Andersson (c) vs Jan Björklund (fp)

Idag har centerpartiets landstingsråd i Stockholm, Gustav Andersson, en DN Debatt som kritiserar Jan Björklunds uppmärksammade utspel i kärnkraftsfrågan. Jag vet själv inte exakt hur positivt inställd jag är till kärnkraft, men debattartikeln handlar inte bara om kärnkraft. Till största delen består den av kritik emot själva utspelet.

Andersson skriver att "det verkliga intellektuella sammanbrottet i folkpartisternas artikel består i att man begärligt nappar på den känslomässigt uppskruvade diskussionen om konsekvenserna av en ökad biobränsleanvändning."

Jag måste erkänna att jag inte läste Björklunds debattartikeln tillräckligt noga. Nu upptäckte jag flera nya saker.

1. Björklund vill satsa på elbilar
2. Björklund vill tänka globalt i klimatfrågan, d.v.s gå på de länder som inte gör något (bra!)

Janne B är en skiklig debattör, men man kan hitta läckor i hans allt för slarvigt skrivna argummentation. Balnd annat skriver han att "Men i Sverige har elektricitet sedan 1980 närmast kommit att betraktats som något ont". Där tar han fel - det är inte elen i sig som folk tycker är någonting dåligt, utan det är hur man producerar den. Till sexempel med hjälp utav kärnkraft. Att folk sedan ser på att man har en tänd lampa på i onödan är någonting helt annat.

Andersson kommer på Björklund med att debattera emot liberalismen:

"Folkpartisterna hävdar att en ökad användning av biodrivmedel riskerar att driva upp livsmedelspriserna och därmed drabba de fattiga i tredje världen. Detta är en synnerligen förvånande inställning mot bakgrund av att folkpartisterna - i likhet med centerpartister och andra liberaler - i andra sammanhang beklagat att de konstlat låga livsmedelspriserna på den hårt reglerade världsmarknaden slår ut förutsättningarna för tredje världens jordbruk och ekonomiska utveckling. Då brukar måltavlan vara EU:s jordbrukspolitik och USA:s livsmedelsdumpning. Men med nya mål - denna gång att göra reklam för ökad elanvändning - blir det som tidigare beskrivits som tredje världens stora möjlighet ett hot mot de fattiga."

Ibland kan jag inte låta bli att undra varför Björklund valde att bli medlem i ett liberalt parti, när han är så pass oliberal själv. Han använder argumment för att dra sig från klimatdebatten. Argumment som är tänkta att vara taktiska och som ska få Björklund att verka solidarisk emot tredje världen, när han snarare gör bort sig och gör sig ännu mindre oliberal.

Björklund försöker vara liberal. Han försöker vara omtänksam eot tredje världen. Han försöker verka miljöengegerad. Men antingen är han inget av de här tre, eller så är han bara otaktisk. I vanliga fall brukar Björklund kunna lura folk med sin skickliga argummentation. Men den här gången fungerar det inte. Jag tycker Björklund har rätt till en del, men jag känner mer sympati för Anderssons argummentation.

Läs DN-debatt-artikeln

Läs Jan Björklunds debattartikel

Läs Gustav Anderssons blogg

14 januari 2008

För stor backspegel för att kunna köra framåt


Jag måste faktiskt såga centerpartistern Björn Pedersens blogginlägg om att alliansen inte har någon chans att vinna valet 2010. Jag tycker han tittar bakåt, och inte kan se framåt på alliansens fortsatta 3 år vid makten. Visst, hade det varit val nu ikväll hade oppositionen vunnit stort. Men framtiden är ljus. Även om opinionsiffrorna pekar neråt så har alliansen har all chans att komma ikapp. Än är det ett tag kvar till valet 2010, och Mona Sahlin verkar inte vara särskilt populär för att vara svensk sosse.

Pedersen skriver att de tre främsta anledningarna till att alliansen inte skulle kunna vinna valet 2010 är att:

"Kommunikationen suger, och det har skapat ett vakuum inom politiken som socialdemokraterna – trots sitt bristande politiska alternativ har lyckats fylla med negativt innehåll riktat mot regeringen."

(Ja. Det har han rätt i. Det är dålig kommunikation i den kanske allt för breda alliansen, vilket utgör grunden för den dåliga retoriken. Men varför skulle det inte gå att ändra på? Kan inte ens alliansen vinna valet då?)

"Verklighetsbeskrivningen gör numera att regeringen har en enorm uppförsbacke att kravla sig upp över, och jag är inte alls säker på att de två återstående åren är tillräckligt lång tid för att göra det på."

(Han menar alltså att de dryga 2,5 åren som återstår inför valet 2010 inte är tillräckligt med tid för att övertala väljarna om att vi faktiskt är bäst. Hur kommer de sigt då att så pass många personer bestämmer vilket parti de ska rösta på så sent som sista veckan? Hinner vissa bestämma sig på några dagar så hinner nog resten bestämma sig på några år. Här har vi nästa agrumment)

"Ideologin har försvunnit ur politiken, och det medför att kärnväljare lägger sig på sofflocket i besvikelse, och den som har svikits en gång är motvillig att bli charmad en gång till av samma svikare. "

(De väljare som "lägger sig på sofflocket i besvikelse" är konservativa kärnväljare från moderaterna. Just nu spelar det inte så stor roll ifall dessa nu väljer att rösta på modertaerna eller socialdemokraterna. Det viktigaste i ett demokratiskt samhälle är majoriteten, precis som jag skrev i mitt tidigare blogginlägg från idag. Majoriteten bestämmer. Så är det bara.

Vem påstår han har blivit sviken? Bara för att aktuellt säger att alla blå är onda så behöver det inte betyda att det är sant. Regeringen har, som jag vet inte hur många gånger jag har skrivit, redan påbörjat 80% av sina vallöften. )

Men tyvärr han en tragisk sak hänt inom poltiken på den senaste tiden. Retorik har blivit viktigare än handling. Ifall regeringen håller alla sina vallöften eller inte spelar inte så stor roll i väljarnas intressen, så länge man kan argummentera bort det. Medias beskrivning av makthavarna spelar också stor roll.

Att se bakåt leder inte till någon valseger. Att arbeta i samma gamla takt leder inte heller till någon valseger. Men att ändra taktik, det kan absolut leda till valseger. Gör debattörern tuffare. Gör Reinfeldt mer offensiv i debatterna. Våga gå på! Våga försvara regeringen! Den har inte gjort några misstag. Kommunikationen har varit dålig, och just därför måste vi sätta fart på trucken.

Realism är bra. Men det här känns inte som realism. Snarare som pessimism.

Med en stor backspegel kommer vi ingen vart, men med en motor kanske vi kan få fart på trucken! Mot valsegern! För dit vill ju Pedersen med!

Ett stort steg för två konservativa

Nu går två kristdemokrater emot sitt parti i frågan om könsneutralt äktenskap. Jag kan bara säga grattis till kristdemokraterna. De här modiga kristdemokraterna kommer betyda mycket. Inte bara för frågan om könsnutralt äktenskap, utan också för partiets framtid.

Allt började hos liberalerna. De trodde på att alla skulle få gifta sig, oavsett sexuell läggning. Sen går frågan vidare. Andra partier inser att de också måste ta kampen för de homosexuellas rättigheter. Så småningom är till och med de konservativa för frågan. Det är så det fungerar i ett demokratiskt samhälle. Politikerna anpassar sig efter invånarna, och inte tvärt om. Det är bra. Men i ett demokratiskt samhälle går man också efter majoriteten. Tanken meden riksdag, och det demokratiska samhället, är att alla ska få sin röst besvarad. De 22% som är emot det som de andra är för, måste också bli respekterade. Men politisk taktik går ut på att ta tillvara majoriteten. Det är så man lockar flest röster. Det är sant, men synd, och går antagligen inte att ändra på.

Men jag är fortfarande nöjd med de två utstickande kristdemokraterna, vare sig de gjorde det för att de tyckte så eller av ren taktik. De vågar trotsa sina gamla värderingar och de vågar ta nästa steg, och det bådar gott för kd:s framtid. Kd ska vinna över sd i nästa val!

13 januari 2008

Vad skulle sossarna göra bättre än alliansen?

Enligt den här artikeln tror 40% att svenska folket att socialdemokraterna skulle göra ett mycket eller lite bättre jobb än allianspartierna. Det betyder att de tror att sossarna skulle slå regeringen genom att starta med mer än 80% av sina vallöften efter ett år. Det är nämligen vad den "skandalöst dåliga" alliansregeringen åstadkommit.

Som jag tidigare skrivit så spelar det väldigt stor roll hur mycket media kritiserar regeringen. Att Public Service, som ska vara "bildnade och objektiva TV-kanaler" som alla TV-innehavande privatpersoner betalar till, väljer att visa nyheter ur vänsterperspektiv har gjort att många uppfattar regeringen som en grupp sliskiga förrädare som bara gör läget bättre för de rika.

När regeringen sänkte skatten så visade aktuellt bilder på rika, feta östermalmare som sitter på ett café och röker. När regeringen ger fler människor jobb gör de ett långt inslag med en kvinna som tycker regeringen inte alls lyckas med jobben. Och SVT är inte ensamma om att smutskasta regeringen. Senast i fredags visade TV4-nyheterna ett riktigt regeringshatiskt inslag om kärnkraft, där de gång på gång beskrev hur hela alliansen hade "spruckit" eftersom Jan Björklund hade en DN Debatt om kärnkraft. Efter att ha skällt ut honom i några minnuter via ett inslag så väljer de att klippa in mr Björklund själv, när han säger "Det här behöver inte alls betyda att alliansen har spruckit", precis som att han bara skulle ljuga. Så nedvärderande!

Men på den sista tiden verkar det som om visa tidningar har börjat inse att regeringen faktiskt har gjort sitt jobb, även fast aktuellt inte håller med om det. Men nu kanske det är för sent. Många har redan bankat in aktuellts hjärntvättningssändningar i huvudet, och tycker regeringen bara är osolidariska, vad de än gör. Nej, socialdemokraterna är nog de enda som är solidariska. De vill ju trots allt straffa de som sliter hårdast. Det är ju jättesolidariskt.

Ibland kan man inte låta bli att undra hur aktuellt hade behandlat sosseregeringen ifall de hade suttit vid makten och gjort samma sak som alliansregeringen. Förmodligen hade de tyckt det var jättebra och solidarisk med sänkt skatt och lägre arbetslöshet. För jag kan inte minnas att nyheterna var speciellt regeringskritiska när det var sossar vid makten.

Nej, nu ska jag inte skylla allt på media. Men jag vill heller inte skylla på regeringen. Ministrarna har sina brister vad det gäller miljödiesel och svart städhjälp. Men annars kan jag inte säga att regeringen på något sätt skulle ha misslyckats med sina vallöften.

Svenskarna röstar fram en regering som ska sänka skatt. När regeringen sänker skatt, förmögenhetsskatten till exempel, så reagerar folk för att det är "kapitalistiskt" och "en politik som gynnar de rika". När regeringen höjer skatt, momsen till exempel, så gastar folk för att det "går emot deras sänka-skatt-princip".

Mem Mona har haft tur. Inte har hon synts i media speciellt? Ändå vill jättemånga ha henne som statsminister istället för Reinfeldt. De ynka 20% som regeringen inte hunnit börja med på sitt första regeringsår passar Mona på at kritisera rejält. Och vad gör Reinfeldt? Jo, han står där som ett fån och tar åt sig. Med hundögon och ett gläfsande bön om hursäkt hoppas jycken Reinfeldt att han ska få respekt.

Om jag hade varit statsminister hade det varit andra bullar!!! Jag hade tagit debatten direkt, istället för att ta åt mig av oppositionsledarens patetiska kritik.

Så här känns debatterna mellan R (Reinfeldt) och S (Sahlin), med bara en liten en liten överdrift:

M: Ni är onda.
R: Jo, vi är väl det. Men..vi ska bättra oss!
M: Er politik gynnar bara de rika.
R: *ser ledsen ut*
M: Hur var det med ministrarna då?
R: Jo, jag vet. De har varit dumma. Men.. det blir nog bra.
M: Alla väljare lämnar er.
R: Alla som röstade på oss var sossar som ogillade Persson. Nu när du kommer så hejar alla på dig, såklart. Det gör ju jag med.
M: Så du erkänner att jag är bättre än dig?
R: Självklart! Men.. jag kanske bättrar mig..

Tänk om han istället hade talat om det bra som regeringen gör. 80% av alla löften. Är det för kaxigt? Är han rädd för att förlora röster? Kom ut ur skamvrån, Reinfeldt! Stå på dig för allt bra du gett Sverige under ditt första regeringsår!

12 januari 2008

Jag skriver 2.2 inlägg per dag...

Enligt knuff.se så skriver jag hela 2.2 blogginlägg per dag, och 15.3 per vecka. Det är mer än vad jag trodde, jag trodde de var kanske 1.5. De 21 ämnen jag bloggar mest om är:
  1. Miljö
  2. Regeringen
  3. DN Debatt
  4. Om bloggen
  5. Ideologi
  6. Skolpolitik
  7. Rasism
  8. Riksdagen
  9. Skatter
  10. Alliansen
  11. Migration
  12. Moderaterna
  13. Socialdemokraterna
  14. Ekonomi
  15. Demokrati
  16. Kristdemokraterna
  17. Liberalism
  18. Mona Sahlin
  19. Bränsle (t ex bensin och miljödiesel)
  20. Feminism och jämställdhet
  21. Retorik

De där 22 ämnena är alltså så kallade etiketter, alltså det som står på "andra inlägg om". Till det här inlägget har jag till exempel "om bloggen".

Ganska kul det där med bloggstatistik. Jag har satt upp en "länktavla" till höger, så ni som länkar till mig och pingar er blogg på nyligen.se kommer hamna där. Inte för att jag får överdrivet många pingade blogglänkar, utan som ett praktiskt sätt att se vilka som länkar till bloggen.

Debattartikel om EMU - äntligen!

EMU-debatten sipprade helt ut i sanden när folkpartiet föreslog omval i EMU-frågan redan 2010. Nu tas frågan upp igen. Men den här gången är det inte av folkpartiet. Den här gången är det av f.d riksbankchefen Lars Heikensten.

Det är ganska komiskt att det är en framgångsrik ekonomimänniska som säger ja till EMU, eftersom det enda riktigt vettiga agrummentet emot EMU är att allting skulle bli dyrare.

Heikensten tar upp flera viktiga argumment för att vi ska ansluta oss till EMU. Bland annat:

"Om Sverige fortsätter att stå utanför EMU tackar vi frivilligt nej till att påverka utvecklingen i Europa. Hittills har Sverige i stort sett klarat sig bra utan euron. Men trenden är tydlig: ekonomiskt blir medlemskap i EMU allt viktigare, även för oss. Euron stimulerar i sig handel och investeringar, och även små skillnader i ekonomisk tillväxt kan med tiden leda till väsentliga skillnader i välstånd."

Jag tror aldrig jag har hört en riktigt bra debatt om EMU. Nu var jag i och för sig bara 10 år när vi hade omröstningen. Men jag var redan då riktigt entusiastisk till att Sverige skulle "gå hela vägen" i EU-banan. Det var nog det enda argumment jag kunde förstå, för ekonomi begrep jag mig inte på alls, vilket jag knappast gör idag heller.

Det är svårt att veta vad som kommer hända om Sverige får medlemskap i EMU. Det är inte som att debattera trängselskatt eller kärnkraft. Politiker kan hitta på de mest vansinniga argummenten, eftersom vi inte vet hur Sverige påverkas av EMU.

Jag ska ta ett exempel på hur viktigt det är att alla inte ska springa omkring med olika valutor. Om Sverige skulle besluta att alla kommuner skulle ha varsinn valuta, hur skulle det fungera? Det skulle ju inte fungera alls. Handeln blir sämre. Det blir jobbigare att förflytta sig. Man måste växla pengar så fort man ska någonstans. Samma sak är det me EMU, fast på en högre nivå. På en europeisk nivå. På en viktigare nivå.

Ofta talas det om de "höjda priserna". Men det talas aldrig om den goda ekonomin och den goda välfärden. Finland är ett praktexempel på hur god ekonomi EMU kan skapa. Jag är inget ekonomisnille. Men jag kan åtminstone tänka mig hur mycket gott euron kan skapa för Sverige.

Jag tror inte på utanförskap. Jag tror inte på att alla ska betala med hundratals olika valutor. Jag tror på EMU, och det står jag fast vid. För bättre argumment för EMU, läs hela debattartikeln.

JA till EMU. Valsedel från 2003 som jag fortfarande har uppsatt på anslagstavlan.

11 januari 2008

Är inte det här subjektivt?!

Om inte det här är subjektiva nyheter så vet jag inte vad. Det går inte att spola över, men man kan i alla fall vänta. När nyheten om kärnkraft kommer, lyssna noga. Uppläsaren säger saker som "Alliansen sviker sina löften" o.s.v. Det är verkligen tråkigt att både SVT och TV4 har så otroligt vänstervridna nyheter. Jag kan inte minnas att nyheterna var så regeringskritiska på sossarnas tid vid makten.

Några kommentarer från Federley kom inte med den här gången.

Kärnkraft: ja tack

Så här tycker politikerna om kärnkraft:

-Jan Björklund säger ja
-Anders Flanking (c) säger nej
-Fredrick Federley (c) säger ja
-Thomas Östros (s) säger ja
-Sofia Arkelsten (m) säger ny folkomröstning
-Mats Odell (kd) säger ja
-Sven-Gunnar Persson (kd) säger ja
-Peter Eriksson (mp) säger nej

Själv är jag mest positiv till Sofia Arkelstens förslag. En ny folkomröstning skulle sitta på sin plats. Den gamla gjordes för nästan 30 år sen. Sen 1980 har det hänt mycket. Folk har börjat inse att kärnkraftsolyckor är onödiga, och att kärnkraft faktiskt är en ganska hållbar energivariant. Dessutom lever det andra människor i vårt land idag än 1980. Det finns väldigt många nya myndiga människor med nya åikster. En ny omröstning skulle inte bara kunna löna sig för Jan Björklund, den skulle stärka demokratin också.

Att centerpartiet var emot kärnkraften när den presenterades för 30 år sen kan jag gott och väl förstå, men att centerpartiet ska hålla sig kvar vid den politiken idag tycker jag känns helt fel. Kärnkraft är en hållbar lösning, vilket speglade av sig på valresultaten 2006 (vi fick mycket fler röster när vi bedrev en kärnkraftsvänlig politik).

Fredrick Federley kommenterar Björklunds utspel på tv4 nyheterna ikväll. Här kan ni läsa hans, Magnus Anderssons, Gustav Anderssons, Annie Johanssons, Sofia Arkelstens, Tomas Tobés, Henrik Sjöholms och Johan Petterssons kommentarer till utspelet.

För övrigt så känns Peter Eriksson ganska naiv när han säger att Björklunds idéer är "dumma och onödiga". Det känns knappast som en vettig argummentation att säga att ens motståndarens argumment är "dumma och onödiga". Ytterligare ett exempel på vänsterns enkla retorik. Allt vänstermänniskor behöver säga är att deras motståndare är "dumma", "onda" eller att de "har fel", så vinner de både debatten och valet. Okej, nu kanske jag spårar ur, men en idé kan faktiskt leda till nya idéer.

Hoppsan! Nu har jag inte bloggat någonting om själva kärnkraften! Jaja, lite snabbt då, några argumment för kärnkraft:
  • Kärnkraft är billigt
  • Kärnkraftsverk behöver inte sättas ut överallt, som till exempel vindkraftverk
  • Kärnkraftsverk släpper normalt inte ut någonting
  • Kärnkraft håller ett bra tag till, och är därmed realistiskt
  • Kärnkraft har fungerat bra hittils

Antalet besökare fortsätter att öka

Den här veckan hade jag 179 unika besökare. Tidigare har det legat runt 100-150 stycken. Den senaste tiden har det gått upp. Mitt rekord är 490.

Snabbkommentar till Jan Björklund

Jag tror också på kärnkraft. Björklund har rätt i sin positiva inställning. Men att skriva att kärnkraft är "det enda sättet att rädda sig från klimatförrändringarna" är väl ändå att överdriva?! Jag tycker han ger en utstrålning av att vara rak på sak, konservativ och envis. Ganska okontroversiell typ också. Men visst, han har en poäng i sina argumment för skriftliga omdömmen från första klass. Hur bra man är ska inte komma som en överraskning, utan man måste veta hur bra man är redan från början.

Björklund kommer ta med folkpartiet på en resa. En resa mot det konservativa, stränga, oliberala hållet. Det kommer fp vinna röster på. Kanske rent utav alla de konservativa rösterna som en gång tillhörde moderaterna, och som nu irrar runt någonstans kring socialdemokraterna.

10 januari 2008

Godnatt

Jo. Jag vet. Jag sover tidigt inatt. Men jag är ju så tröööööööööööööööööööööööööööööött.

Jo. Jag vet. Inget politikbloggande ikväll. Tyvärr :P

Ny blogg

Nu har jag ändrat på bloggen, om ni undrar varför den ser helt annorlunda ut. Jag tyckte det blev snyggare så här. Det som är nytt är:

  • Mallen till bloggen
  • Färger
  • Loggan högst upp
  • Mitt info
  • Det går inte att skicka anonyma kommentarer, p.g.a ständigt återkommande kränkande kommentarer som jag inte orkar ta bort längre. Nu har jag förstått att de anonyma kommentarerna antagligen kommer från en överlägsen liten brat på skolan. Fullt med små minimaffia-wannabees på Gärdesskolan förresten. Jag undrar om de någon gång kommer växa upp och sluta vara så barnsliga
  • Namnet - den heter bara "Simon Palme" nu, och inte "Simon Palme - Ung inom politiken", eftersom vissa tolkade det som att jag ville skryta om att jag var ung. Egentligen ville jag bara att folk inte skulle tro att jag försöker vara äldre än vad jag är, dvs lillgammal. Jag är mig själv, det är därför jag håller på med politik: för att det är mitt största intresse. Det där med att "skaffa ett liv" förstår jag inte, med tanke på att jag redan har ett - och ett väldigt bra också.

Jag tycker bloggen känns roligare att läsa nu. Inget anonymt spam, snyggare layout, enklare upplägg och noggrannare bloggande med mindre slarvfel.

För övrigt...

...så missade jag jämställdhetsdebatten med bland annat Per Ström och Birgitta Ohlsson (fp). Synd.

...så fortsätter jag med "vampires" på facebook nu. Det är simpelt men kul!

Nytt perspektiv på fildelning

I dagens SvD Brännpunkt skriver 9 riksdagsledamöter (moderater) om fildelning. Debatten om fildelning har aldrig riktigt satt igång. Ingen toppolitiker har vågat sticka ut och säga ja till fildelning. I så fall är man ju "krimminell".

Nu visar de nio moderaterna ett nytt perspektiv på fildelningen, nämligen att de låtar man har laddat ner är ens egendom. De jämför rätten att göra vad man vill med sina egna låtar med äganderätten, vilket jag tycker är en ganska bra jämförelse. Låtarna äger man själv. Ingen annan ska de dem från dig, i liberal anda.

Även om jag håller med dem kan jag se brister i deras argummentation. Att få ladda ner låtar gratis är lite samma sak som att sno någon annans musik. Även om filen är ens egendom så är det här en sorts "internethandel" som går ut på att den som faktiskt är källan till filen, det vill säga den som har sjungit in låten, inte får pengar för det han/hon har gjort. Då är det faktiskt ett brott emot uppehovsrätten man talar om. Ungeför som att sno en konstnärs tavlor.

Det är det som gör mig tveksam till att legalisera fildelning. För det är ju trots allt ett brott, även om det inte funkar att ta fast alla som utför brottet. Om man legaliserar fildelning uppnmuntrar man folk att sno andras låtar. Då glider man ifrån både äganderätt och liberalism.

09 januari 2008

Top 5 lustiga kommentarer genom tiderna

Top 5 lustiga kommentarer genom tiderna. Det här är kommentarer jag inte raderat, för några dagar fick jag någon som var något i stil med "skaffa ett liv. spela datorspel som normala killar." Kritiken emot mig är oftast för att jag i folks ögon bara är en lillgammal fjortis. Det är synd att alla ska ha förutfattade meningar om vem jag är. I början tog jag rätt illa upp, men nu har jag förstått att en del personer bara måste ha fördommar och skriva kränkande kommentarer på bloggar. Numera tar jag det med ett glatt humör. De 4 sista kommentarerna är sverigedemokrater som skrivit, den första kom nyss och är antagligen från en kommunist, elleråtminstone från en ovan debattör.

"Seriöst det enda du gör här e att snacka en massa skit utan egentligen mena något.Sluta med det här. Eftersom du bara för det får dig att känna dig "mogen" vilket är väldigt "omoget"" Idag


"En så hatisk 14-åring var det länge sedan jag stötte på." 21 november


"Seriöst, när du växt upp kanske du lär dig att livet är inte svart eller vitt." 21 november

"Men lilla plutten, utbilda dig först, uttala dig sen." 21 november


"Du har mycket kvar att lära om demokrati. Säkert att du inte är kommunist?" 22 oktober

Ung Vänster försöker ta parti för de långtidsarbetslösa

Mona Sahlin måste verkligen ha haft det svårt när hon letade efter fel i regeringens arbetsmarknadspolitik. Ända tills hon kom på en ny simpel retorisk idé på hur man ska kritisera alliansens jobbskapande idéer. De långtidsarbetslösa har tydligen inte fått lika många jobb som de som tar sig in på arbetsmarknaden.

Att Mona Sahlin valde att påstå att socialdemokratin skulle vara en politik som tar upp kampen för de långtidsarbetslösa har bland annat inspirerat Ung Vänsters storpampar. Den 4:e januari smusslade en av dem in det här i ett av sina blogginlägg:

"Istället för att garantera långtidsarbetslösa en väg in i arbetsmarknaden har arbetsgivare sluppit undan arbetsgivaravgifter"

Alltså, Ung Vänster påstår sig ha en politik som förminskar antalet långtidsarbetslösa. Det har jag 3 expempel på att de inte alls gör.

  1. Hög a-kassa. Den höga a-kassan uppmuntrar folk till att bara gå hemma utan att skaffa ett jobb.
  2. Höga arbetsgivaravgifter. Enligt det här inlägget är Ung Vänster emot alliansens sänkning av arbetsgivaravgiften. Att arbetsgivaravgiften är sänkt har skapat väldigt många nya jobb, och det är bra, det har t.o.m Mona Sahlin erkänt. En höjning skulle antagligen sätta färre i arbete. Det är omöjligt att komma ifrån det.
  3. LAS. Vänstern var med och skapade LAS. LAS (Lagen om AnställingsSkydd) gör att den som fått jobbet senast åker ut så fort någon behöver sparkas. Det gör att den som anställs senast blir mindre trygg. Alltså uppmuntrar den folk att inte skaffa jobb, eftersom personen antagligen kommer ryka så fort arbetsgivaren tvingas att sparka någon.

Ung Vänster påstår att sänkta arbetsgivaravgifter och fler jobb inte hänger ihop. I så fall menar de att de rekordmånga personer som tagit sig in på arbetsmarknaden bara har kommit dit p.g.a en högkonjunktur. Som sagt, ifall till och med Mona Sahlin har erkänt att alliansen lyckats med arbetsmarknadspolitiken så tror jag inte att det är ett sammanträffande att rekordmånga har fått jobb under alliansregeringens tid vid makten.

08 januari 2008

1 ÅR INOM POLITIKEN!!!

Idag har jag varit medlem i Centerpartiets Ungdomsförbund i ett år. Runt årsskiftet 2006/2007 började jag fundera på ifall det fanns någon åldersgräns på politiska ungdomsförbund. Det stod ingenstans på ungdomsförbundens hemsida. Det stod mellan CUF, LUF och MUF. MUF kändes för oserriöst, märkte jag ganska fort. LUF kändes inte helt rätt; olkpartiet har så pass få åsikter att det nästan kan övervägas ifall det är ett riktigt parti. Dessutom "kände" jag mig center. Miljön var den viktigaste frågan för mig.

2002-2003: Folkaprtist: Eftersom mina förrädlarar var det. Jag tyckte det lät "bra och humanistiskt".
2003-2005: Moderat. När jag började titta närmare på var partierna stod.
2005 och vidare: Centerpartist. När jag märkte hur konservativa moderaterna är, och insåg att centerpartiet faktiskt var det borgliga miljöalternativet och såg hur starkt centerpartiet trodde på företagandet.

CUF har påverkat mig mycket, bland annat så här:

  1. Jag har blivit liberal
  2. Jag har blivit mer monarkistisk, utan att bli monarkist
  3. Jag vill skrota LAS
  4. Jag vill ha bort TV-licensen
  5. Jag har satt mig in i debatten om äganderätt, utan att bli allt för liberal
  6. Jag har gått längre åt höger
  7. Jag ser mer kritiskt på skatter
  8. Jag har blivit positivt inställd till konkurrens och fri marknad
  9. Jag har lärt mig oerhört mycket
  10. Jag har förbättras väldigt mycket retoriskt
  11. Jag har lärt mig bedriva kampanj

Tre saker är speciella med mitt centerengagemang.

  1. Jag var bara 13 när jag började
  2. Jag är infödd Östermalmare. Kanske den första infödda Östermalmska centerpartisten
  3. Jag har ett väldigt politiskt efternamn: Palme. Folk reagerar på en centerpartistisk Palme. Min faster Agneta undrade en gång varför jag inte var sosse, med tanke på mitt efternamn, vilket är ganska lustigt eftersom jag tror hon är ganska "osossig" själv - om det nu finns ett sådant ord.

Åh, den där dagen. 8:e januari. Jag hade mailat CUF och frågat om jag var för ung. Sen fick jag ett glatt svar från Marie Wickberg, dåvarande pressekreteraren (som nu är vice ordförande).

BYTA UNGDOMSFÖRBUND?!

Skulle aldrig falla mig in. Under en period (i våras, tror jag) kände jag lite mer sympati för socialismen, en sympati som dog ut ganska fort. här är en förklaring till varför jag inte skulle välja något av de andra ungdomsförbunden.

  • MUF är oserriöst och konservativt
  • LUF är för oliberalt och ensidigt
  • KDU är för fientligt och konservativt
  • Grön Ungdom är för orealistiskt och kommunistiskt
  • Ung Vänster är för kommunuistiskt, vill se för mycket statligt ägande, är negativt till den frihet jag eftersträvar etc.
  • SSU är för socialkonservativt och sossigt

Nyheter

  • Sossarna spelar ett dubbelspel. De går emot (sd) samtidigt som dem närmar sig sd:s politik i migrationsfrågan
  • Artikeln till CUF Stockholms tidning är klar och kommer publiceras på bloggen inom en månad

Vad finns det att debattera om?!

Kvantitet måste faktiskt gå före kvalitet, åtminstone när det gäller frågan där vi behöver se fler poliser på gatorna. Idag har rikspolisstyrelsen en DN Debatt om det.

"De cirka 2 500 poliser som tillförs verksamheten fram till 2010 ska i första hand användas för yttre tjänst. Målet är att minst hälften av allt polisarbete ska äga rum där det behövs och syns"

Absolut. Hur kan man vara emot att Sverige ska bli säkrare? Så länge man inte tillhör ett krimminellt parti så tror jag att man är för fler poliser på gatorna. Vad finns det att debattera om? Kanske de ekonomiska kostnaderna?

Jag se inte heller något nyskapande eller kontroversiellt med debattartikeln. Dessutom kan de ju i princip avgöra sådant här själva. De är ju faktiskt rikspolisstyrelsen!

07 januari 2008

Barris vs Hillis

Jag kan inte låta bli att förundra mig över det amerikanska politiska systemet. Det finns bara två stora partier, deras politik skiljer sig inte speciellt mycket från varandra och det förekommer en extrem konkurrens mellan presidentkandidaterna inom ett parti. Åtminstone är det väldigt mycket konkurrens mellan Barak Obama och Hillary Clinton. Just nu vet jag inte riktigt vem jag håller på, men jag känner kanske lite större respekt för Obama.

Det första delstatsvalet, i Iowa, gick det bäst för Barak Obama. I nästa val gick det bäst för Hillary. Tänk vilken konkurrens det måste vara mellan de nu! För visst blir det en av dem. "Rudy" Giuliani har ju knappast någon chans nu - eller? Vem vet. Det kanske vänder, precis som det gjorde i det franska. För där hejade jag faktiskt på socialisterna. När det står mellan socialister och antidemokrater väljer jag helst socialister. Så länge de inte är lika odrägliga som de svenska antivälfärdssocialisterna.

Rasism - Högerextremism?!

Jag såg just det här på wikipedias artikel om sverigedemokraterna:

"Dagspolitiska frågor:


  • Kraftigt begränsad invandring, verka för återvandring och assimilering. (nationalistiskt)
  • Kraftigt höjt återvandringsbidrag (nationalistiskt)
  • Nej till EMU samt nej till den nya EU-konstitutionen (vänsterpolitiskt)
  • Nedmontering av överstatligheten inom EU alternativt utträde ur EU (vänsterpolitiskt)
  • Höjda pensioner för pensionärer med dålig inkomst (vänsterpolitiskt)

  • Krafttag mot brottsligheten (konservativt)


  • Höjt vårdnadsbidrag (vänsterpolitiskt)
  • Stärkande av den svenska kulturen (nationalistiskt)
  • Betygsskala med tio steg (allmänborgligt)
  • Förbjuda abort efter 12 veckan (konservativt)
  • Nej till homoadoptioner (konservativt)
  • Återupprustning av Försvarsmakten (varken höger eller vänster)"

När man ska placera in sd i en politisk skala, säger man oftast att de är långt åt höger. Men när man ser på deras politik och vad de egentligen tycker, så får man det här resultatet:

-4 vänstervärderingar
-4 konservativa/allmänborliga
-3 nationalistiska

Alltså ligger sverigedemokraterna i mitten. Det startade med nationalistiska idéer från BSS, sen tog de det de tyckte lät bäst från varje sida, och bildade ett nationalistiskt homo- och invandrarfietligt mittenparti. Så enkelt var det.

Sd kunde ha varit vilket parti som helst. Tråkigt nog för dem valde de att använda folkdräkter, blåsippor och röda stugor som vapen för att få respekt. Dessutom höll de kvar i sin fientliga ojämställdhetspolitik. Det var inget smart drag.

Jag har kommit på en sak - att bevara betyder inte att vilja ha kvar längre. Åtminstone inte politiskt. "Bevara Sverige svenskt" betyder "Ner med invandrarna" och "Bevara Äktenskapet" betyder "Ner med homoäktenskapet". Kan de inte säga sina åsikter rakt ut istället för att tala i koder?