En anledning

Efter att ha sett Jan Björklund i en het debatt med Peter Eriksson om försvarets framtid har jag fått bekräftelse på en gammal teori: att svenska politker gör ett så pass stelt, osakligt, orebelliskt och grått intryck beror framförallt på en sak: de håller sig aldrig till det ämne de blivit tillfrågade om. Alla politier som vet att de ska vara med i en debatt förbereder ett visst antal argument, sen går de till 100% in för att säga det de tänkt ut hemma. Får de en annan fråga, ja då struntar de i den och börjar prata om det de tänkt ut innan debatten.

Varför gör de så? Jo, för att de är rädda att de ska stå och inte komma på ett bra svar på frågan. Men jag tror faktiskt att de vinner fler väljare på att ta varje fråga som den kommer, svara ärligt och sakligt, och sen, i värsta fall, avslöja att de inte har något bra svar på en viss fråga, istället för att ignorera sina frågor och börja prata om nåt helt annat.

Att förbereda sig hemma är inte dåligt; tvärtom! Men i skolan är det ju faktiskt den som läser innantill ur ett annat papper än det man ska läsa som får IG, istället för den som improviserar utifrån rätt uppgift.

Det går förstås att hitta mängder med fler anledningar som gör att svenska toppolitiker ger ett så grått intryck, men jag tror det här är en av de viktigaste anledningarna.