21 januari 2009

Obama: talet, reotriken och löftena

Det har pratats och skrivits mycket om gårdagens Obama-tal. Nästan alla verkar tycka: "Talet var bra, men inte lika bra som hans andra. Alltså en besvikelse".

Hur förklarar man det? En anledning är nog att han inte fick lika mycket respons som när han valtalade i diverse delstater under 2007/2008, eller hans äckligt skickliga segertal den 4 november. Men det finns en strategisk tanke bakom upplägget i talet, tror jag.

En snabb samanfattning om Obamas tidigare retorik är: Trovärdigt, men samtidigt osakligt. Han håller sig nästan aldrig till politiken, utan ägnar sig, i likhet med en del andra amerikanska politiker, med att försöka vinna sina väljares hjärtan genom känsloargumentation. Visst, det är snyggt, men att hålla sig till ämnet imponerar mer på mig måste jag säga.

Efter att ha svurit presidenteden är den inte lönt att försöka prata om något annat än sitt jobb längre. Färre och färre är intresserade av att se honom säga godnatt till sina barn via TV:n, eller höra honom välsigna amerika, eller ens att höra honom prata om att demokratin. Nu vill de ha sin CHANGE, som de beställt.

Obamas valtal var politiskt. Det var smart och strategiskt. Men det var också ett tecken på att han i framtiden troligtvis kommer tala mer och mer politik, och använda mindre och mindre känsloargument.

I metro kunde man läsa en att-göra-lista. Läser man den tänker man att varje punkt vore ett mirakel om det uppfylldes (utom möjligtvis den sista; att köpa en hund till döttrarna). Bland de tyngre utmaningarna har vi att ta hem trupperna från Irak, att skapa fred mellan Israel och Palestina, och att dessutom göra något vettigt av USA:s krig i Afghanistan (som man förresten inte hör särskilt mycket om nuförtiden) och Iran.

Vad gäller Irak är saken klar: lämnar man stället kommer landet inte byggas upp av sig själv. Däremot har amerikanarna gjort hemska saker mot irakierna; och saken blir inte heller bättre om de fortsätter som de tidigare jobbat.

Dock tror jag att en svart president lättare kan skapa fred i Mellanöstern än Bill Clinton. Respekten för Obama utomlans är ett faktum.

0 kommentarer. Skriv vad DU tycker!: