13 maj 2009

Därför ska du skryssa Marie Wickberg

Det finns många anledningar att rösta i valet till Europaparlamentet den 7 juni. Först och främst för att du har en röst, att du har du en chans att verkligen påverka hela Europa på riktigt. Det handlar bara om att gå till en vallokal nära dig och lägga i en valsedel. Många struntar i valet, och just därför kan just du ha den avgörande rösten. Varje parti lär bara ha ungefär 2-3 kandidater till parlamentet. Däremot kandiderar desto fler. Därför ska du kryssa en kandidat för att göra så den personen kommer in i parlamentet.

Jag tycker att du ska kryssa Marie Wickberg

EU finns det mycket att säga om. Centerpartiets linje är tydlig: EU:s grundtanke är bra, men det finns mycket som kan bli bättre. Centerpartiet har alltid stått för att beslut ska fattas lokalt, av dig och inte av staten. Centerpartiets Ungdomsförbund driver den linjen ännu starkare än själva partiet, och nu är det så fiffigt att Centerpartiets Ungdomsförbund har en alldeles egen kandidat, nämligen... ja, just det, Marie Wickberg.

Kryssa Marie, om du tror att en jämställd värld är möjlig. Kryssa Marie, om du vill att EU ska sluta lägga sig i vilka frukter som ska serveras på din arbetsplats. Kryssa Marie, om du tror på ett Europa som står med öppna armar och värnar om människor. Kryssa Marie, om du vill att hela Europa ska hjälpa till med att stoppa klimathotet.

Marie är Sveriges yngsta toppkandidat (hon är nummer fyra på Centerpartiets lista). Om hon blir kryssad till Bryssel kommer hon kan bidra med nya perspektiv bland de till stor del konservativa gråhåriga "äldre männen" i EU-parlamentet. Hon är inte bara ung, hon är erfaren också, och med hennes otvivelaktiga förmåga att formulera sig betvivlar jag inte att det är just hon som på bästa sätt kommer kunna stå där, i parlamentet, och föra fram de ovan nämnda frågorna för de andra européerna.

Marie Wickberg bloggar på http://wickberg.blogspot.com.

04 maj 2009

I CUF har jag lärt mig känna mig själv

Igår kom jag hem från min tredje förbundsstämma med Centerpartiets Ungdomsförbund. Jag är, enkelt uttryckt: trött, taggad, nöjd, besviken och framförallt: fylld av självförtroende.

Många tror att politiska ungdomförbund gör att du tappar din stjäl. Jag vet inte hur andra medlemmar känner, men i Centerpartiets Ungdomförbund har jag snarare hittat min stjäl, och lärt känna den. Jag har utvecklats enormt sen jag gick med den 8 januari 2007, och jag tror att jag talar för många CUF:are när jag skriver att CUF inte bara har en stor respekt för människor, utan också utvecklar dem.

I år försökte jag hålla mig borta från talarstolen där jag inte behövdes, så att den tyvärr väldigt begränsade tiden inte skulle lösas bort, och så att nya medlemmar inte skulle känna sig överkörda. När det gällde mina motioner var jag förstås uppe. Jag fick igenom den, som handlade om att staten inte ska kvotera. När det gällde den andra, som handlade om att du ska kunna få gå på gymnasiet även om du har IG i syslöjd (CUF tycker annorlunda) blev röstsiffrorna 51-52, alltså avslag. Sånt där peppar mig; man vet att man har stödet, men man vet också att man har ett mål.

Jag skriver inte det här för att göra reklam för någonting. Jag skriver det för att det är precis så jag känner. Och just därifrån borde politikernas ord komma från: hjärtat.